fredag 12 april 2019

Våren har tagit lite time out..


Njuter nu av de där vårblommorna jag hann krukplantera innan nattkylan kom.


Plockade med mig en ganska så stor bukett med scilla, nunneört, lungört och botaniska tulpaner, även om skaften ibland blev lite korta, när jag i måndags besökte min snart 93-åriga mamma på ett äldreboende i Ale. 


Den buketten gjorde att vi förlorade oss i det där med trädgård och växter. Vi njöt av minnena från både gamla släktingar och vänner till mamma och pappa samtidigt som de där fådda växterna i vår lilla trädgård fick mig att komma ihåg allt roligt vi haft tillsammans, mamma och jag, under åren som gått. Trädgård är verkligen både gemenskap och stor glädje så länge man förmår och kan men ger också roliga minnen att se tillbaka på när inte längre lusten och orken finns, men så är det naturligtvis med alla intressen.
Mamma gjorde klart för mig att när hon förra våren sålde huset, det där huset hon och även mina syskon och jag bott i från 1954, lämnade hon även trädgården och har under året som gått inte direkt saknat den men nog kommer hon ihåg alla de där roliga åren med både grönsaksland och en blommande trädgård.


Jag, kanske borde jag skriva vi, men maken håller mest till i garaget med den gamla SAABen, har en liten villaträdgård med enbart prydnadsväxter och en lite större odlingsplats för grönsaker på landet. Är egentligen ingen storodlare av vare sig grönsaker eller potatis men älskar snödroppar, julrosor, luktärter och att kunna skörda egenodlade grönsaker sommartid. Att ha möjlighet att själv välja ut lunchen eller middagsmaten genom att ta en runda bland grönsakerna är något jag verkligen tycker om och detsamma gäller det där med att plocka buketter. Luktärter kan man ju absolut inte få för många av.

Just nu gror både luktärter, tagetes och olika kålsorter i krukorna innanför vardagsrumsfönstren, tagetes och tomater från Lenas och min trädgårdsresa till England för ett par år sedan, men de små plantorna som dykt upp har blivit både långa och taniga på grund av det dåliga ljuset. Hade trott jag skulle kunnat flytta ut dem till kallväxthuset men har inte vågat pga minusgraderna nattetid. I slutet av veckan som kommer skall det bli varmare och då skall de frösådder som fortfarande lever få flytta ut och jag skall så om en del kålväxter och kanske lite annat också.


Sättpotatisen eller 'läggorna' som en del säger, kom idag, lite sent kanske men vi hittade inga potatis här i närheten som vi ville odla på våra få kvadratmeter. I morgon skall jag jordslå inköpen i krukor och sätta ut dem i växthuset. Nu är det bara 18 dagar kvar innan potatisen skall i jorden så jag hoppas de gror och skjuter skott av bara tusan även om det fortfarande är kallt nattetid.


Kylan har gjort att jag lite glömt bort det där med trädgården och istället fokuserat på mitt andra intresse som är stickning, i alla fall har några av mina vänner fått mig att tro så. I tisdags besökte vi Strömstad och AngoraGarnet och hem kom vi med fina, oemotståndliga stickpaket. Nu är garnen nystade, sticklusten finns där men osäkerheten är ganska stor... klarar jag detta, kan jag sticka så att det blir så där himla fint?

PS! Scilla kan man plocka allt man ser av, detta underbara jäkla ogräs! Länkar till TrädgårdsFägring.

Ha det gott och trevlig helg!

lördag 6 april 2019

Tillsammans med goda vänner i Portugal del 3


Förra blogginlägget handlade inte alls som jag lovat om vår Portugalresa del 3 utan om det där härliga nuet i trädgården. Vårens ankomst bland byggställningar, rabatter fulla med halvtorkad hästgödsel och torv från i höstas och massor med nunneört och blommande julrosor men nu kommer tredje och sista delen om vår resa.



När vi gav oss iväg från flygplatsen i Lissabon var bilen helt fullpackad och vi var väldigt glada över att alla våra väskor fick plats.
Dagarna gick ihop så länge trodde jag att vi besökte Estremoz och Evora tidigare än vad vi verkligen gjorde. Det var först när vi lämnat Marvão som vi fikade i Estremoz, marmorstaden och gjorde ett besök i Evora och Chapel of Bones. Därför kom vi ganska sent fram till vårt tredje och sista Airbnb-boende. Ett hus i Aljezur som när vi anlände kändes både ogästvänligt och kallt. Kylan från ett ouppvärmt hus fick oss att se lite negativt på både Algarve och Aljezur. Vi frös när vi gick och lade oss och den känslan var inget vi kände igen från tidigare boenden.
Nästa dag kunde vi äta frukost ute och det hade inte hänt tidigare. Kanske var det därför vår inställning till boendet ändrades. 



Här sken solen och havet lockade även om det var en bit bort.
Vi fick ta bilen för att komma närmare vandringsleden Rota Vicentina och Rota Vicentina Fishermens trail
Två fina vandringar fick vi längs havet och doftade både gott och kryddigt gjorde det nästan hela tiden. 






Att bitvis vandra i lös sand var tungt 



men växterna som täckte in marken runt omkring fick oss att glömma att det var svårgått och istället njuta av de vackra levande mattorna.





Portugal i mars kan jag varmt rekommendera. Inget regn, bara några enstaka droppar en dag, solsken, vänliga människor och god mat.
Länkar till TrädgårdsFägring för nog är det en trädgård, naturens egen.
Ha det gott i vårsolen!

fredag 5 april 2019

Tokigt och lite underligt? Nej inte, utan helt underbart!


Att man bara kan njuta så av att kratta ett par små gräsmattor, toppdressa och så i lite gräsfrön, sopa gångar och uteplatser och ibland göra en liten tur i trädgården för att se vad som kommit upp ur jorden sedan förra rundan, den som jag gjorde ett par timmar tidigare.
Snödropparna har gjort sitt för den här gången men julrosorna blommar rikligt trots torkan i somras. 


Det är nog belöningen för all den där tiden jag i somras lade ner på att flytta runt vattenspridarna. 



Om jag minns rätt så är det under juli-augusti som julrosorna sätter anlagen för nästa års blomning.






Blåsipporna däremot har inte alls en sådan blomning som förra våren. Har det med torkan att göra, även de fick lite vatten då och då eller beror det på att gödsel saknas? I naturen gissar jag att det är lövtäcket som står för näringstillförseln och här i trädgården tar jag bort den där tjocka lövmattan innan den fått multna ner. I förrgår slängde jag ut chrysan över både sippor, snödroppar och buskarna som sipporna gömmer sig bakom, häcken mot söder. Hoppas den gödslingen ger ett bra resultat.

I går grävde jag bort flera spänner med nunneört, den där småblommiga grålila som sprider sig med blixtens hastighet. Fick nog inte bort alla knölar men den kan i alla fall inte fröså sig. 
Nu låter det kanske som om jag inte tycker om nunneört, men så är det inte. 




Corydalis malkensis är en verklig favorit och den rensar jag aldrig bort



och den här röda är också riktigt fin, inte minst tillsammans med julrosen Helleborus 'Green Corsican' 



och de röda nyskotten från pionen 'Coral Charm'.


Gult är ingen direkt favoritfärg men när tulpanen Tulipa neustruevae slår ut och visar både in och utsida är det något jag lätt glömmer bort. 



Av de tidiga tulpanerna tycker jag mycket om just denna.
Vintern har gått riktigt fort, våren är här igen och nu gäller det att ta vara på dagarna och verkligen njuta av nuet. 
Länkar till TrädgårdsFägring. Där hittar du om du är intresserad fler trädgårdsbloggar.

Trevlig helg!



måndag 1 april 2019

Vår resa till Portugal tillsammans med goda vänner, del 2

Efter en övernattning i Portalegre, på ett litet hotell möblerat med typiska möbler för just Alentejo, 








besök på ett mattmuseum och en rundvandring på stan åkte vi mot vårt nästa i förhand inbokade boende utanför Marvão. Vi var på plats tidigare än beräknat.



Värdparet höll fortfarande på med städningen efter de föregående gästerna så vi strosade runt i trädgården en stund. 


Skalade en frukt i smyg, en som vi trodde var apelsin, men så var det inte. Besk och sur, vi gissade till slut på pomerans. 



Körsbärsträd, 


nektariner och persikoträd blommade 


och det gjorde rosmarinen också.


I det här området gjorde vi två fina vandringar bland blommande skärmlavendel, 



olivträd, 





korkek 




och gamla kastanjer. 


Underbara vandringar som jag alltid kommer att minnas med glädje 




trots att leden ibland var både väldigt brant och stenig. 


Extra glada blev vi när vi hittade den lilla vilda narcissen Angel's tears fortfarande i blom.


Här i Alentejo var det så varmt att det för några av oss var kortärmat och skjorts som gällde under dagarna 



och innan solen gick ner fick vi även en härlig stund ute i trädgården bland citronträd och blommande häckar av rosmarin. 
Här började vi känna den där aromatiska doften i luften. Doften fanns där så fort vi kom utanför dörren även om den ibland var lite svag. En doft som förstärktes av värmen ju närmare vi kom Algarve.
Där gjorde vi de två sista vandringarna och besökte Albuferia. Mer om de vandringarna i nästa blogginlägg, det sista om vår resa till Portugal.



Här har snödropparna blommat över men nunneört, julrosor och blåsippor blommar för fullt. 


Är just nu särskilt förtjust i nunneörten Corydalis malkensis som i år kommer med massor av blommor.

Ha det gott!