Vallmo - kornvallmo

Tänkte bara så lite vallmo, Papaver rhoeas, mellan purjolöksraderna. Trodde de skira blommorna skulle sväva så fint mellan alla stela lökblad.

De där pyttefröerna har blivit till en flikbladig grön matta med taggiga knoppar som i dagarna börjat slå ut. Nu syns nästan inte purjolöken alls på ett ställe. Det var nog där jag vände påsen upp och ner för jag trodde det var slut på fröerna. Just där har purjolöken nästan helt försvunnit in i detta taggigt gröna som nu lyser av röda vallmoblommor. Vallmon är så vacker att jag inte vill rensa bort den utan jag hoppas att purjolöken klarar lite mörker ett tag. Den växer ju tills långt in på hösten och kan skördas hela vintern om det inte blir någon tjäle.

Personligen tycker jag vi har en underbar sommar men tänker ofta på alla lantbrukare som inte har vatten eller får fram foder till sina djur. Nu när vi i torkans spår uppmanas i media att 'Köpa svenskt kött' så kan jag svara: - Det gör vi alltid. Hellre lite mindre portioner och inte lika ofta.

Länkar detta inlägg till Trädgårdsfägring och där hittar du många spännande trädgårdsbloggar.

Hoppas ni kan njut av sommaren och grilla svenskt kött :-))

Vilken underbar sommar vi har,

tycker jag som nu njuter av salta bad och stickning i skuggan under körsbärsträdet. Men jag är nog lite privilegierad eftersom vi har vatten att vattna med. 

Blommor, plockblommor 

och grönsaker växer så det knakar och jag skördar ätbart 

och plockar stora buketter. 

Är just nu så glad över luktärtsplantorna jag dragit upp från fröerna jag köpte förra sommaren när vi besökte luktärtsfestivalen. Underbara färger på blommorna, långa stjälkar och ganska mycket doft.

Hemma i trädgården har däremot mycket snabbt blommat över i värmen. Där är det nu framför allt hostorna och hortensiorna som står för själva fägringen. 

När det gäller hortensior är det den här jag tycker allra bäst om, vet att den är inköpt 2012, vem jag köpte den av och att den kostade 150 kr men namnet på den vet jag tyvärr inte för det har jag slarvat bort. 

Även Calycanthus floridus 'Venus' är fortfarande med på ett hörn. Den lilla busken blommade som finast i månadsskiftet maj-juni och har sedan dess ständigt kommit med nya knoppar. 

När jag under förra årets växtmarknad på I17 i Uddevalla såg blommorna föll jag pladask. Var bara tvungen att ha med mig en sådan buske hem. Den har utan problem klarat vintern här på Västkusten. Blommorna som påminner om magnoliablommor är mellan 8 och 9 cm i diameter. Hur det är med doften vet jag inte för jag har missat att lukta på blommorna men snart skall jag sniffa.

I morgon skall det komma regn och om det gör det kommer jag njuta minst lika mycket av det som jag hittills njutit av bad, sol och värme.
Fler trädgårdsbloggar hittar du här.   

Hoppas det kommer att regna på er också men att sommaren sedan kommer tillbaka!

På söndag är det Tusen Trädgårdar

och då är ni hjärtligt välkomna hit om ni har vägarna förbi.

I början på veckan klippte vi häckar och en del buxbom för att ha det fint men den här underbara sommaren vi har gjorde att vi struntade i att göra klart och istället åkte till landet. 

I kväll kom vi tillbaka efter några fina, soliga och varma dagar. Vi har inte direkt legat i hängmatta men njutit av lugnet, vattnat och rensat lite i grönsakslandet, ätit de sista egna jordgubbarna, skördat vitlöken och sått lite nytt där den var planterad.

På middagsbordet har vi haft mycket egenodlat så som sallad,

sockerärter, rödbetor, både gul och röd lök , potatis och morötter. Nog smakar de där grönsakerna gott, fantastiskt gott, inte minst potatisen men det är ju därför man odlar eget. http://dinodlarvan.nelsongarden.se/gronsaker/hogt-naringsvarde-med-egenodlade-gronsaker/

Ett föredrag jag lyssnade på under trädgårdsmässan Nordiska Trädgårdar i våras fick mig att falla för en skir vallmo som jag köpte fröer till och sådde mellan purjolöksplantorna. Nu syns inte purjolöken längre utan bara massor av vallmoplantor med taggiga knoppar. Måste bli en underbar syn när alla dessa slår ut.

Med hem idag hade jag inte bara grönsaker utan också buketter av luktärter, reseda, ringblommor, jätteeterneller och zinnia.

Nu står årets första luktärter, inte särskilt många, 

på köksbordet i en gammal prickig keramikvas från Arvika, en favoritvas. Vänds den upp och ner ser man att den är tillverkad av Gustav Persman. Han föddes i Arvika 1908 och dog 1992 vid 84 års ålder. Vill du veta mer om keramikerna i Arvika-trakten finns boken Från stenkärle till prydnadskeramik av Britt Andersson. 

I den boken finns även information om Riborg Böving och Hilma Persson Hjelm, två kvinnor som var före sin tid och som enligt författaren blåste en frisk fläkt in i krukmakarverkstäderna.

I morgon skall jag nog gå på auktion men också klippa de sista buxbomskloten, städa i växthuset och be maken sopa gångarna.

Åter igen Hjärtligt Välkomna på söndag!

Beth Chattos trädgård

var den sista vi besökte på englandsresan i slutet av maj.

I femton år har jag med glädje ofta bläddrat, läst och tittat på bilder i hennes bok Min Trädgårdslund. 

Suktat över växter jag skulle vilja ha men också använt boken som hjälpreda och uppslagsbok. Den har gett mig svar på många frågor och tipsat om växter som passar att samplantera. I går kväll när jag på måfå slog upp boken på sidan 101 dök ett tips upp som jag, som tycker om snödroppar, tänker ta fasta på. 'Hasselörten sprider sig långsamt (bara i början tycker jag) och är därför lämplig där murgrönan skulle kunna bli besvärlig. Dess njurlika, sidenblanka, gröna blad är svagt ådrade och rundar sig till ett hål där nerverna går ner i bladskaftet. På våren dinglar snödropparna med sina klockor över hasselörtens blad, som behåller sin djupgröna färg under hela hösten och vintern.'

Alla snödroppslökar som på grund av trängsel och min lathet (borde plantera isär dem) trycks upp och blir liggande ovan jord skall jag plantera bland hasselörten vi har i trädgården.

Beth Chatto har skrivit många böcker om sin trädgård men det finns inte så många av dem på svenska, i alla fall inte just nu såg jag när jag sökte på nätet. Ett par veckor innan vi besökte trädgården dog Beth Chatto och hon hade nästan hunnit bli 95 år. En ansenlig ålder, men så var hon också en trädgårdsmänniska och det sägs ju att de blir gamla.

Hennes trädgård och plantskola blev, som jag skrev i inledningen, vårt sista trädgårdsbesök på den här trädgårdsresan.

Kanske hade jag sett så mycket fint att jag inte kunde ta in mer, kanske var det på grund av torkan eller så berodde det på för stora förväntningar eller något annat som jag inte kan förklara men jag kände mig lite besviken på trädgårdarna, om man nu kan säga så när man själv bara förfogar över en liten plätt på 600 m².

Köpte 'bara' fyra växter under hela resan och de kommer alla från Beth Chattos plantskola. Två snödroppslökar och två kärleksört som var okända för mig. 

Vi hade vackert väder så solen sken och det var svårt att fotografera. 

Alla bilder bortsett från den första, kommer från Beth Chattos trädgård och där fanns väldigt mycket fint att se, trots allt.

Ha det gott och fortsatt fin sommar!

Trägårdsamatörernas riksmöte 2018.

Under helgen om gick var vi i Stockholm och var med på årets riksmöte. Mycket fint fick vi se men den största behållningen var, i år precis som tidigare år vi varit med, alla möten och återseenden med likasinnade från hela vårt avlånga land.

Under fredagskvällen besökte vi Millesgården för första gången och där, liksom på Great Dixter och Sissinghurst, tog storslagenheten andan ur mig. Här hänger vildvin som skira draperier över statyerna. Fick jag bara välja ut en enda enastående vacker trädgård från årets riksmöte skulle det bli Millesgården, men den är ju ingen vanlig villaträdgård precis. 

Vi var bara med på lördagens busstur men fick ändå se fem helt olika trädgårdar och träffa trädgårdarnas skapare. Spännande upplevelser ända från det man hörde trädgårdsägarnas brev läsas upp i bussen och tills dess man steg in i trädgårdarna. Det som Eleonore sa angående professionellt anlagda trädgårdar strax innan lördagens supé:  - Var finns trädgårdsmänniskan, trädgårdsägaren, i en professionellt anlagd trädgård? har fått mig att så här i efterhand se trädgårdarna vi besökte med lite andra ögon. 

Alla har vi olika infallsvinklar över det där med hur en trädgård skall se ut och det är ju just därför det är så himla roligt med att få besöka trädgårdar man aldrig tidigare varit i. 

Några översiktsbilder från de fem trädgårdarna vi besökte kan jag inte visa, alla jag tog har hamnat i papperskorgen, men däremot har jag bilder på detaljer som fascinerade och överraskade mig både när det gäller idéer och växtval.

I första trädgården vi besökte fick jag se hur vacker praktlysing, Lysimachia punctata, kan vara om den hamnar på rätt plats. Min svärmor var förtjust i den så det fanns stora bestånd på landet när vi tog över men numera är den där bara ett minne blott.

I trädgård nummer två föll jag för darrgräset. Så kraftigt, upprättväxande och vackert. Här har de ostyriga plantorna jag haft hamnat på komposten.

Den tredje trädgården vi besökte bjöd på ett stort blommande Tulpanträd. 

Glömde bort att fråga hur länge de väntat på att få se trädet blomma. I den trädgården såg jag också trädgårdsiris samplanterad med färgginst. 

Ingen av dem blommade men de var ändå så fina tillsammans. Blommade gjorde däremot en orkidé som jag inte vet namnet på. 

Här åt vi också dagens lunch.

Blommande Linnéa,

en helt underbar enkelblommande ros 

och annat spännande 

träffade vi på i trädgård nummer fyra.

Sista trädgården vi besökte var Sanda Cottage. En trädgård jag redan tidigare kände till och som jag såg fram mot att få besöka i verkligheten. Veronica är en av administratörerna bakom TrädgårdsFägring. En samlingssida för trädgårdsbloggar. 

I hennes och Stefans trädgård fanns mycket att se och jag fastnade för en Prunus som jag inte kommer ihåg namnet på, 

en berberis som jag tror heter 'Red Tears' och bland allt annat vackert även någon slags vildmorot, 

rätta mig om jag har fel.

Jag hade turen att under kvällens lottdragning vinna två böcker på lotteriet 

och min man som inte vann något alls fick i slutet välja en vinst och den valde jag, ytterligare en bok.

Många tack till Stockholmskretsen för ett fint och roligt riksmöte!

Glad Midsommar!

Tur att man kan ändra sig.

I lördags på växtmarknaden i Uddevalla träffade vi på ett ungt par som ansåg att tagetes är en tantblomma och det har jag också nästan alltid tyckt, bortsett från kryddtagetes, men numera är jag ju tant så det kanske inte är så konstigt att jag börjat uppskatta denna, bland många trädgårdsentusiaster, ganska så illa sedda växt. Fast enligt Blomsterlandet är den numera en riktig trendblomma.

Det är inte särskilt längesedan som de första tagetesplantorna fick komma in i trädgården 

och då på grund av att färgen på blommorna var så fin tillsammans med den rostiga krukan de planterades i. 

Förra sommaren när vi  gjorde en resa till Skåne träffade vi på spännande tagetes i en ny färg 

hos Annika och helt underbara krukodlade Linnétagetes, Tagetes erecta, en röd tagetes som sägs härstamma från Linnés trädgårdar i Uppsala, 

i Den Engelska trädgården på Österlen.

På trädgårdsmässan, Nordiska Trädgårdar, i Älvsjö träffade jag på ytterligare en tagetes jag bara var tvungen att köpa fröer till. Den heter Tagetes 'Alumia Vanilla Cream'.

Blommorna har hittills vare sig blivit vita eller månskensgula men är fina ändå med sin ganska ljusgula färg.

Här har Linnétagetesen ännu inte börjat blomma, men knoppar finns  och snart slår de ut. Hoppas nu blommorna blir lika fina som de vi såg i trädgården på Österlen förra sommaren.

Fortsatt skön sommar!

Välsignade regn.....

Först ett citat ur boken Ett år med min trädgård av Karel Capek, ett bara måstecitat just nu. 'Nyss var jag ond av hettan, ond och lat, lat och tung, materiell och självisk, jag var skrumpen av torka, och mitt inre höll på att kvävas av tungsinthet och missnöje. Klinga, silverkyssar, med vilka den törstande jorden mottager dropparnas slag, brusa, flygande vattenslöja, som tvår allting rent. Intet solens under kan jämföras med det välsignade regnets underverk. Ila, grumliga vatten, genom fårorna i jorden, vattna och lös den törstiga materia, som håller oss fångna. Alla har vi andats lättare, gräset, jag, leran, ja vi allesammans. Nu har vi det bra.'

Under den sena eftermiddagen och kvällen har vi fått det där efterlängtade, långvariga och ganska försiktiga regnet som på ett perfekt sätt förstärker förmiddagens vattning. 

Det hade inte blivit många mm enligt vattenmätaren för någon timma sedan men det regnar fortfarande och allt regn som fallit har trängt rakt ner i jorden. 

Frågan är om vi trädgårdsnördar är nöjda när morgondagen kommer? Gissar att många av oss tänker: - Nog kunde det regnat lite till.

Hoppas nu bara solen och värmen hittar tillbaka till oss alla!