Piontider.

Här hos oss har knopparna på de tidiga pionerna börjat visa färg.

Paeonia mlokosewitschii, ett reseminne från min första trädgårdsresa till England 2005.

Paeonia?? Kan det vara en P.caucasica eller en P.wittmanniana, någon som vet?

En av rosenpionerna, Paeonia veitchii, har en utslagen blomma. En blomma som jag tycker doftar just rosor. Namnet veitchii har ju inget med rosor att göra så varför kallas den rosenpion? Har försökt hitta svar men inte lyckats.

Av de pioner som växer i vår trädgård är det, tycker jag, bara rosenpionens blommor som har en angenäm doft.

Har varit dålig på att gödsla mina pioner. Troligen för att jag hört att de inte vill ha stallgödsel eller gödsel alltför nära tillväxtpunkten. När Sophie var här i måndags fick jag veta att hon använder guldvatten eller gödselvatten även till sina pioner. Nu har även mina pionplantor fått flytande näring. Skall ge dem ytterligare en omgång med gödselvatten under sommaren. Svavelpionen hade bara två knoppar förra året och fick därför lite extra Chrysan. I år har plantan sex knoppar. Hur många kommer den och de andra pionerna i trädgården att ha nästa år om de nu får lite extra gödselvatten? Många, många hoppas jag.  

Idag fick jag på vår lokala plantskola veta att vi inte haft en så här solig och varm majmånad sedan 1984. Växterna i trädgården törstar men jag vattnar och njuter.

Underbart med sol och värme!

Underbart är kort.

Körsbärsträdets blommor hade börjat slå ut, solen sken och koltrastarna sjöng när jag kom till landet i måndags. 

Under veckan som sedan gick blev berget städat och trädgården vi har där tricoderad. I nio år har det stått nät runt träden som skydd mot alla lystna rådjur men i dagarna tog jag bort de flesta av dem innan jag sprutade trico på alla tänkbara fejningsobjekt, omtyckta delikatesser så som aklejor, några hostor och rosorna.

Träden och buskarna köptes hos Tommy Ahnby för tio år sedan, ett år fick de tillbringa nergrävda i grönsakslandet. Att det blev så många berodde säkert på ren eufori. Helt plötsligt hade vi plats att plantera skrymmande växter på och det var vi inte bortskämda med. En del av träden har fått kraftiga stammar och har klarat sig utan nät i flera år men några har fortfarande veka och tunna sådana som jag gissar rådjuren tveklöst ser som lämpliga objekt. 

Runt grönsakslandet har vi armeringsmattor med rutor 20 x 20 cm men det räcker inte för att hålla rådjuren borta. De sticker in sina huvuden och mumsar på grönsakerna så fort de blivit höga nog. Veckan som gick fick de gamla näten vi haft om träden flytta till odlingsburen. De räcker inte runt men nästan. Särskilt vackert är det inte men nu kan inga rådjur sticka in huvudet och knapra i sig vare sig sallad, jordgubbar eller luktärter.

Korgen, den gamla trådkorgen, som varit utlånad i ganska många år har hittat hem igen och nu har den fått en plats på berget på landet. Den behöver bara stå där och se fin ut.

På den gamla trappstegen under altanen har ett koltrastpar byggt sig ett bo. De har haft fördrag med mig när jag de här dagarna sprungit ut och in genom källardörren åtskilliga gånger varje dag. Hoppas nu bara de klarar sina ungar från alla katter som om de hittar trappan bara kan klättra upp och bita ihjäl fågelungarna. 

När jag kom till landet i måndags hade de första körsbärsblommorna slagit ut och i fredags, fyra dagar senare, började det 
snöa från trädet och ikväll när jag vattnade krukorna i trädgården här hemma råkade jag lyfta blicken och fick se att äppelträdet jag stod under hade utslagna blommor. 

Fortsatt härlig vår! Det är ju fortfarande bara maj med det känns lite som sommar.

Här har regnat ett par dagar

och gräsmattan som jag gödslade för någon vecka sedan är riktigt grön och klippt för första gången. Om det var ett riktigt majregn som kom, ett sådant som Karel Capek beskriver på sidorna 56 och 57 i sin bok Ett år med min trädgård, vet jag inte men vacker grönska har det blivit.

De flesta blåsipporna har blommat över. Det är nästan bara de dubbla som fortfarande har kvar sina kronblad. 

Nunneörtens blommor sjunger också på sista versen men julrosor,

vivor 

och violer blommar för fullt och blir snart avlösta av sockblommorna för några av dem har börjat slå ut.

Den spanska skogssnigeln har vaknat till liv och jag har redan hittat många. Minns inte vilket år det var de dök upp för första gången men jag kommer ihåg att det där med trädgård var betydligt enklare innan de fanns. Jag använder mig av snigelfritt men tycker inte det är särskilt effektivt. För några år sedan provade jag nematoder. Precis när jag vattnat ut dem kom en värmebölja så jag fick egentligen aldrig någon riktig erfarenhet av hur den metoden fungerar. Nu har jag funderingar på att göra ett nytt försök. Gör jag det skall jag prova den norska metoden. Mer om den kan du läsa här. http://www.snigelfri.se/norska-metoden.php

Träden börjar slå ut och de små löven på den turkiska trädhasseln, Corylus colurna, lyser röda i kvällsljuset. Magnoliorna, de där tre vi har i trädgården, har kastat pälsen 

och börjat visa upp sina fina 'klänningar'. Akebian, Akebia quinata, 

som numera svingar sig upp i hasselträdet och vårt lilla blåregnsträd från 1981, Wisteria sinensis, har båda många och tjocka knoppar.

Vinden har varit lite kall idag men ikväll skiner solen och jag bara njuter.

Enligt Charles Barr är 'Bästa sättet att verkligen njuta av sin trädgård att ta på sig en bredbrättad halmhatt, hålla en liten spade i ena handen och en svalkande drink i den andra och tala om för trädgårdshjälpen var det behöver grävas.' Om det stämmer vet jag inte för jag har ingen halmhatt och just nu behövs ingen drink för att bli rusig och älska tillvaron.

Fler blogginlägg på trädgårdstemat hittar du hos TrädgårdsFägring.

En njutbar och trevlig helg!

En dag på landet

var det i lördags. Den första i år och i grönsakslandet stod luktviolerna och blommade. 

De där fem plantorna som jag tillsammans med Anja köpte hem från Groves nurseries för ett par, tre år sedan. De fick alla tillbringa sin första vinter i grönsakslandet men när jag förra våren krukade in plantorna lämnade jag för säkerhet skull kvar lite småplantor och tur var det för den här kalla våren har gått hårt åt luktviolerna i trädgården.
Nu står de där fem överlevarna uppgrävda och inkrukade på borden här i trädgården. En och annan planta slokar lite men de repar sig säkert om en dag eller två.

En av dem är Viola odorata 'Christmas Violet'.Den har ljusblå, nästan vita blommor och rikligt blommar den.

Bara ogräs tycker många om luktviolerna men jag älskar dem i alla dess former. Ibland tar de för sig mer än den plats som finns för dem i trädgården men det händer också att plantorna nästan torkar bort helt av den tidiga vårsolen.

Inkrukade står också några andra violer. De flesta är inköp från England och Groves nurseries. Namnen på dem vet jag numera inte för plantorna har en tendens att förflytta sig från ursprungsplatsen. Men det där med namn på växter har konstigt nog börjat spela mindre roll. Det viktigaste när det gäller violer, luktvioler, är doften och doftar gör de.

Den gula luktviolen kan vara Viola odorata 'Irish Elegans' som jag köpte 2005 av J. Peters i Tyskland men den kan också vara från växtmarknaden på Bången 2006 och Bertil Larsson. En Viola odorata 'Gul'. Visst har den från Tyskland tjusigast namn men de verkar båda se likadana ut. Doften är densamma och även utseendet tycker jag. Det händer numera ganska så ofta, kan det bero på ålder eller möjligen visdom;-) att jag tycker som bonden som klippte grisen: 
- Mycket skrik för lite ull.

Viola odorata 'Parchment' flyttade in i trädgården för 12 år sedan. En viol med grålila blommor som är ganska så stationär och som jag är väldigt förtjust i.

Den här lilla buketten plockade jag in i går kväll och idag på morgonen när jag steg in i köket gick det inte att ta miste på vad det var som doftade. Det behövs inte många violer för att få uppleva just den doften och vad de heter har absolut ingen betydelse.

En njutningsfull och skön helg till er alla!

Fort går det, ja nästa för fort just nu.

Jag njuter av att återigen få uppleva våren. Igår på skogspromenaden blommade vitsipporna, de som för 10 dagar sedan inte ens fanns tillstymmelse av och småbjörkarna visade gröna knoppar. Kerstins kommentar under skogsturen, har jag inte glömt. Den har liksom bitit sig kvar i minnet. 

- Härligt, nu har vi fått uppleva allt detta fina en gång till!

I trädgården har det de sista dagarna varit som en färgexplosion. Från snödropparnas lågmälda grönvita toner till blommor i alla regnbågens färger.

Har slutat längta, tror jag i alla fall och tycker det känns väldigt bra. Försöker njuta av allt som dyker upp och blåsipporna är just nu helt oemotståndliga. Det är så roligt att plantorna trivs på norrsidan den lövfällande häcken vi har mot söder. Eftersom jag inte tycker om vita namnlappar gräver jag nästan alltid ner dem bredvid plantan så de inte syns. Nog är det extra roligt när en sådan 'lapp' dyker upp. 

När Agneta och Monica var här på besök för första gången för ganska så många år sedan, 2013 enligt dagboken, fick jag en blåsippsplanta som jag planterade och så gott som glömde bort men nu under våren har namnlappen frusit upp, 

plantan blommar för fullt och jag önskar att boken Linnés Lapplandsresa fanns i min bokhylla.

Blåsippsfröerna jag samlade in och sedan strödde ut, på tomma platser under häcken, förra sommaren kommer nu med sina hjärtblad och bildar bitvis nästan en grön matta.

En del av frösådderna blommar redan andra året och i år har flera sådana fröplantor (hybrider) dykt upp med sina första blommor. Skall bli spännande att få följa dem och se vad det blir av dem.

Har idag ibland legat platt på marken tillsammans med en gammal aluminiumkastrull som stöd för kameran och som stöd för mig för att ta mig upp och prisat trädgårdsbyxorna med fickor för knäskydd. 

Nu har jag också anslutit mig till TrädgårdsFägring, en samlingssida för trädgårdsbloggar. Det tog tid innan jag förstod att Blommig Fredag inte fanns längre. En fin samlingssida som jag saknat men TrädgårdsFägring har säkert minst lika mycket fint att bjuda på.

Fortsatt trevlig helg och skön vår!

April är här sedan länge vid det här laget

och vår släpkärra har från i fredags och tills idag stått fullastad med hästskit på garageuppfarten. Maken bar ut ganska så mycket av gödseln till trädgården under gårdagseftermiddagen men resten har idag hamnat i grönsakslandet på 'landet'.

 

I förrgår tömdes växthuset på prylar för att kunna städas och igår på eftermiddagen fick de sista av dem flyttat tillbaka men de flesta hamnade kvar ute i trädgården, som tur var. Växthuset är bara ca 5 m² och där skall helst också finnas lite plats för både några pelargoner och lite ätbart.

Vad skall man välja när det gäller krukor och dekorationer till trädgården? Det praktiska eller det vackra? Får jag frågan vet jag såklart svaret. Det vackra naturligtvis, det blir aldrig till besvär och det njuter man alltid av men det praktiska, ja det praktiska, vad gör man med det? 

Praktiskt utan skönhetsvärde finns det ingen plats för, tycker jag, men det har vi trädgårdsnördar naturligtvis olika åsikter om.

Finns det någon som inte tycker om terrakottakrukor utan väljer praktisk plast istället? Ja det är jag helt övertygad om att det finns. Vad som är vackert är ju individuellt.

När jag igår kväll tittade in på Arvet vi förvaltar på Gränsfors hemsida blev jag lite överraskad. Finns inte oglaserade terrakottakrukor att köpa därifrån längre?

De mest hårdbrända och köldtåliga terrakottakrukor jag känner till kommer från Gränsfors. Mina har visserligen några år på nacken och troligtvis är de inköpta på någon secondhandbutik, men modellen, den finast jag vet när det gäller krukor, den trodde jag var tidlös. De Gränsforskrukor jag har står ute året runt. 

De i kruk-ställningen vid entrén tänder jag värmeljus i under vintern när det inte blåser och de i aurikelhyllan som jag bara vände upp och ner på efter att auriklerna i höstas flyttat till grönsakslandet är lika fina efter en kall vinter, ja med tanke på patinan nästan ännu finare .

Önskar det fanns information att hitta om gamla krukmakerier så som t.ex, B.Ekberg Kvidinge, Högsby, F.Quist, O.Ekberg,Gränsfors och Höganäs. 

Idag sken solen, den där efterlängtade och blåsipporna under häcken mot gatan blommade och besöktes av både bin och humlor. Vilken härlig och njutbar tid vi har framför oss!

Trevlig helg!

April om dagen i sol när blåsten skrattar i takdroppet

Trots många minusgrader nattetid har jag i solskenet under eftermiddagarna den senaste veckan lyckats rensa bort en del upptinade fjolårslöv från krokusar, nunneört och snödroppar. 

Halvt nerbrutna löv som vi senare i vår när tjälen gått ur jorden skall gräva ner i grönsakslandet i stället för att som tidigare använda som utfyllnadsmaterial på landet. 

Gissar att ni förstår att jag tagit till mig en del av den information vi fick när vi lyssnade på föredragen om odling på mässan för drygt en vecka sedan.

Hemma i mammas och pappas hus fanns en bok av Sara Lidman som nu står i min bokhylla, en bok som heter Bära Mistel. Den hade jag tänkt läsa men språket från 1960 fick mig att, i alla fall tillfälligt, ge upp. Lyckades bara läsa 30-35 sidor men bland de sidorna hittade jag detta.

'April om dagen i sol när blåsten skrattar i takdroppet och björkarna sladdrar och hela naturen är glad och oordentlig och struntar i alla människor, då är det lätt att vara människa.

Samma april några timmar senare, alla takrännor tysta av is, västerhimlen dystert röd som en altarduk med svart brodyr av grenar.'

Galanthus 'Trymlet'

Precis så som Sara Lidman skriver har det känts ganska länge nu men idag verkar det som om våren hittat hit och i morgon skall vårkrukorna få flytta ut från växthuset.

Halva fredagen och hela lördagen veckan som gick,

tillbringade vi på trädgårdsmässan, Nordiska Trädgårdar. Lika roligt som alltid men det tar på krafterna att gå runt och benen behöver vila ibland så därför har vi i år lyssnat på många fler föredrag än någonsin tidigare.  

Att det är populärt och roligt att odla eget när det gäller grönsaker, bär och frukter gick inte att ta miste på för på de föredragen var det massor med åhörare så någon benvila blev det inte vid den scenen. 

Många, många vill veta vad det är de stoppar i sig och känner glädje över att kunna skörda eget och den delen av trädgårdslivet uppskattar jag också återigen mer och mer av. Jag är verkligen inget proffs när det gäller ätbart utan väljer lättodlade grönsaker, gärna sådana som är dyra att köpa i affären så som dill, persilja, brytbönor, vaxbönor och sockerärter men också lättodlade grönsaker som lök (sättlök), purjolök, svartkål, grönkål, kålrabbi, persiljerot och sallad av olika slag. Det behövs inte sås särskilt många salladsfröer för att man skall vara självförsörjande hela sommaren.  Brukar dra upp en del grönsaksplantor och ettåriga blommor själv men startar inte frösådderna förrän i månadsskiftet mars-april. Under tiden fröerna skall gro står de inne men sedan åker de ut i de lilla växthuset. Ibland behövs där extravärme, särskilt på nätterna, men oftast har det räckt med dubbla lager fiberduk. I år har vi fortfarande många minusgrader på nätterna så några fröer har jag ännu inte sått, men snart är det dags. Även sättpotatisen, de två sorterna vi köpte på mässan, skall snart hamna i krukor och få jord över sig.

Vårt grönsaksland är också platsen där jag kan odla plockblommor 

så som luktärter, ringblommor, reseda, rosenskära och vallmo och de fröerna skall sås så fort påsken är över.

Ni som tittat in på min blogg vet att jag är förtjust även i lite udda trädgårdsväxter, gärna vintergröna sådana som täcker in marken fint. Inga växter jag förväntade mig hitta på mässan men som medlem i STA besökte jag Sällskapet Trädgårdsamatörernas monter och där fanns många spännande växter till salu. Jag som egentligen skall minimera och gräva bort föll för sex stycken. 

Fem Epimedium som jag inte träffat på tidigare och en liljekonvalj med gula blad. Just Epimedium, sockblommor, tycker jag mycket om. De har nästan alltid en spännande blomning och ett bladverk som oftast är grönt ända fram till mars då bladen blir bruna och torkar. 
Dessa sorter hade jag med hem.

Epimedium 'Kodai Murasazi'

Epimedium latisepalum

Epimedium macrosepalum

Epimedium stellatum 'Long Leaf Form'

Epimedium 'Togen'

Nu står krukorna i växthuset och även om jag njuter av vädret vi har just nu längtar fingrarna ut för att både gräva och vårstäda. Det verkar som om händerna enligt YR får ägna sig åt frösådder för att först efter påsk ge sig hän åt vårkrukorna och rabatterna i trädgården.

I år var nog ranunkler av olika slag den stora favoritväxten på mässan och visst är de fina och oemotståndliga.

Glad  Påsk!

Här har vi kallt just nu

så snön ligger fortfarande kvar. Det känns som om det är väldigt längesedan vi fick uppleva en vinter med skarsnö och dagsmeja. Gillar knarret som blir under skorna en sådan här härlig vinterdag som vi haft idag.

Snödropparna i trädgården 'plöjer' sig upp genom snön. 

Är det riktigt kallt som nu böjer de sig mot marken men annars står de bara där. Här är det Galanthus 'John Gray' som nickar mot snön.

Galanthus ´Bertram Andersen' vars lökar står skyddande under kopparstarren Carex buchananii har blommor som fortfarande ser ganska oansenliga ut, men när väl värmen kommer på riktigt slår de ut och visar upp trädgårdens största snödroppsblommor.

Själv njuter jag av vintern även om lusten att trädgårdera bara blir större för varje dag som går. Julrosen, snödropparna och vintergäcken vi hade med hem från Gartneriet Spiren i Danmark för en månad sedan har fått flytta ut under dagarna och tillbringat nätterna i matkällaren, husets kallaste plats, i nästan en månad.

Lite tråkigt att jag inte kan njuta mer av både julros och vårcyklamen men förhoppningsvis finns de kvar i trädgården även nästa vår. Här finns många vintergäck på väg att slå ut men också en Sarcococca hookeriana 'Purple Stem' vars blommor doftar så fort solen värmer.

Nu närmar sig årets trädgårdsmässa, Nordiska Trädgårdar, och under de dagarna hoppas jag växterna vi köpte i Danmark skall klara sig i växthuset om vi sveper in dem i många lager fiberduk.

Denna vårvinter har jag konstigt nog inte alls längtat efter vår utan lyckats ta dagarna som de kommer och njuta av dem. Fröer, grönsaksfröer, har jag köpt men frösådder har jag ännu bara börjat fundera på. Tänker vänta tills jag kan ställa ut dem i växthuset. Däremot klippte jag ner pelargonerna i förrgår, de få jag har kvar, så nu står krukor med pelargonsticklingar och lapar sol innanför dörren till balkongen. Alla kommer inte att rota sig men om det bara blir några så bli jag mer än nöjd.

Jo, jag tycker om blommor och allt som har med trädgård att göra men också om både prylar

och stickning. Sedan några dagar tillbaka stickar jag på en blommig tröja, 

fair isle knitting marie wallin shetland, och det är väldigt roligt men det gäller att ha läsglasögonen på.

Fortsatt trevlig helg!

Lite fröer har jag köpt..

Nu har jag inventerat min korg med det gamla fröförrådet 

och många av sorterna jag har kvar från förra året är grobara även i år men lite nytt har jag köpt, mest grönsaksfröer från Runåbergs Fröer i Spekeröd.

I frysen ligger luktärtsfröerna från förra året, både de från England och de från Rugerup i Skåne 

och så snart kylan släppt greppet tänker jag så en del av dem och ställa ut krukorna i växthuset. Köpte flera olika sorters luktärter när vi i somras besökte luktärtsfestivalen hos Cecilia Wingård 

och dem skall det bli extra roliga att så.

Efter påsk, i mitten av april, börjar jag även så ettåringar, i alla fall om vintern är över för den här gången, de få jag nu sår så som luktreseda, rosenskära, tagetes och zinnea och grönsaksfröerna jag vill få småplantor av. Plantor att redan i maj plantera ut i grönsakslandet för att få lite snabbare skörd än vad jag får vid direktsådd. Är ingen kunnig grönsaksodlare, bara en glad amatör, men att själv dra upp t.ex kål och sallad från frö eller köpa färdiga plantboxar med småplantor att sätta ut ger betydligt tidigare skörd.

Här har vi mer vinter just nu när det börjar närma sig våren än vad vi haft på hela vintern och vackert är det.

Ha det gott!