Krukor - att ha tomma krukor - är riktigt härligt just nu.

Tomaterna, inte alla men tre av krukorna, har hamnat i grönsakslandet. Just där vi hade årets hopp när det gällde nypotatis till midsommaren. Sorken år upp de flesta men några fick vi. Ett första kok strax före midsommarhelgen. 

Hoppas den där potatisätande krabaten inte är lika begiven på tomatplantor. De har i alla fall inte frukterna i jorden. 

Inte heller bör sorken tycka om aurikler för de står nu planterade bredvid tomaterna och både tomatkrukorna och krukorna i aurikelhyllan är tomma, helt tomma och det känns ganska så skönt.

Har för säkerhet skull köpt en sorkskrämma. En som både ger ljud ifrån sig och som vibrerar. Hoppas nu bara att sorken inte har dålig känsel eller är lomhörd.

Klocktider, blåklockstider

och jag tycker bäst om de vitblommande. De vita storklockorna som precis börjat blomma.

Just vita enkelblommande storklocklor får mig att tänka på Helge Lundström och hans trädgård. Har aldrig besökt den men har ett bildminne från ett reportage om hans trädgård. En bild där de vita storklockorna lutade sig ut över grusgången. Han lever inte längre men det gör trädgården som fått nya ägare.

Den dubbla, som jag numera bara har en ynka lite planta kvar av, skickar tankarna till Evert Nilsson och hans storklocka, Campanula persicifolia 'Snövit'. I går såg jag den riktiga 'Snövit' men jag missade att fotografera.

'När man fått fram en ny form eller färg av en växt, så har man också rätt att ge den namn. Och 'Snövit' skulle den här heta, men fick inte ens en kanna vatten vid namnsättningen. Jag har inte låtit den gå i frö, men man kan ju spekulera i vad dess avkomma skulle få för  utseende.' Ur boken Välkommen i min Lustgård av Evert Nilsson.

PS! Även Campanula persicifolia är frikostig med sina fröer ;-)

Oftast lyckas vi stänga ute odjuren, men inte alltid

och definitivt inte om 'någon' glömmer stänga dörren till odlingsburen efter vattningen. Då är man om man är rådjur inbjuden till ett riktigt gottebord och har man tur kan inbjudan vara i flera dygn. Nästan så att jordgubbarna hinner mogna mellan rundorna man gör och skulle så inte vara fallet smakar även bladen ganska så gott. För att inte tala om salladen, mangolden, sockerärtorna och rödbetorna. Ja där finns så många delikatesser att lök, vitlök, purjolök och kålrabbi kan sparas till nästa gång, i fall det blir någon.

Utan bur, nästa alltid stängd, hade vi inte haft några grönsaker alls, inte heller vare sig plockblommor som astrar, luktärter och zinneor eller frösådda små perennplantor. 

Rutorna i armeringsmattan som bildar buren är 20 x 20 cm och om man är rådjur, rådjur utan horn, kan man lätt sticka in huvudet och beta av topparna på grödorna, något vi inte tänkte på när vi satte upp den. Vi har försökt förhindra det genom att dela av rutorna men inte tillräckligt högt för tydligen kan även rådjur stå på tå. Nu har jag återigen börjat sätta upp kycklingnät i rutorna, det där som jag tycker är så förfärligt fult, för annars får jag vare sig luktärter, sockerärter eller störbönor.

Med hjälp av en utökad 'spalje' och extra nät för att hägna in och stänga ute har honungsrosen tagit fart. Den här säsongen har inga gourmander kommit åt vare sig blomknoppar eller nya skott så i år blommar den med tidigare mått mätt helt överdådigt och fyller trädgården med sin doft.

Vi har fått behålla inte bara rosor utan också många andra växter i trädgården på landet den här säsongen tack vare armeringsmattorna men vi har även haft hjälp av Trico så det tipset är jag glad över.

Tusen trädgårdar 2016

På söndag mellan 10.00 och 17.00 finns det många trädgårdar att besöka i vårt avlånga land. Vår trädgård är en av dem. Hjärtligt välkomna!

PS! Tack till alla trevliga besökare, jätteroligt att ni tittade in och inte kom det särskilt mycket regn heller.

Ambivalent eller möjligen bara osäker ...

Kan en Brunnera, en kaukasisk förgätmigej, ha svårt att bestämma sig för vem den egentligen är? Kanske kan det vara så? I alla fall är det lätt att misstänka det om man tar en närmare titt på bilderna jag tog på landet idag, eller hur?

Är detta en 'Jack Frost' eller en 'Langtrees'?

Visst verkar fröplantan vara en blandning av båda.

Ytterligare en växt som är frikostig

med sina fröer är stjärnflockan. 

Ibland är det säkert, även för mig, lätt att tro att det är den där frikostigheten som avgör om jag tycker om växten eller inte för nog är många av mina favoriter i trädgården väldigt generösa av sig när det gäller just fröer.

Astrantian, stjärnflockan, är skir och försiktig i sin framtoning men så vacker, tycker jag och det verkar jag inte vara ensam om.

https://www.interflora.se/inspiration/blomfakta/astrantia

http://perenner.se/svenska-perennaodlare-rekommenderar-astrantia/

Detta är en fröplanta från Astrantia major ‘Madeleine’ som får riktigt stora grönvita blommor.

Astrantia 'Hidcote Shaggy hybrid' har också riktigt stora blommor men de skiftar i rosa. Har visat den tidigare men gör det igen, för den är finfin.

Astrantia major 'George's Form' hette den här med rosa blommor när jag köpte den på Wisley för fem år sedan. Inte dum den heller och nog passar den fint till den namnlösa krolliljan.

Stjärnflockorna är mycket lätta att odla, de växer bra både i sol och halvskugga och trivs nästan överallt. Fröna måste sås genast för de förlorar snabbt sin grobarhet. Vill man inte ha en massa fröplantor är blomstjälkarna lätta att bryta av och man tjänar både tid och kraft på att göra det:-))

Ja, det där med växtnamn....

Oftast, men inte alltid, kommer jag ihåg vad växterna jag planerat i trädgården heter men under helgen som gick när det kom fyra bussar med trädgårdsamatörer gjorde jag inte det.

Av trädgårdens alla hostor var det två som många fastnade för. Båda är de storvuxna och båda går de i den gulgröna färgskalan. 

Den längs gången till växthuset kom jag ihåg namnet på, 'First Love' men namnet på den under narrbusken hade helt försvunnit ur minnet.

Men nu vet jag, den namnlösa hostan heter 'Hollywood Lights'.

Glad Midsommar!