Sommaren har förhoppningsvis bara tagit en paus.

Det regnar så gott som varje dag. Någon vattning behövs knappt längre, bara till några krukor som står i regnskugga. Den torra delen av sommaren, maj-juni, har trots att jag vattnat tagit död på vårt lilla snödroppsträd och delar av en azalea. Snödroppsträdet som står där med sina brungula torra löv sörjer jag verkligen. Det var tänkt att ersätta plommonträdet och ge lite höjd i det nordöstra hörnet av trädgården. Skall låta det stå kvar ett tag, kanske till våren, men hoppet om liv är så gott som ute. Skrapar jag på barken syns inget grönt.

I mitten av juli tog råbocken sig en tur här i vår trädgård. Inte i min vildaste fantasi hade jag trott att han skulle feja sina horn på ett 17 år gammalt träd. 

Ett träd som tillsammans med snödroppsträdet hör/hörde till favoriterna här i trädgården och som jag 2006 köpte av Kenneth Lorenzon under namnet Cornus alternifolia variegata. Har jag tur kommer det att klara sig för bocken fejade inte riktigt runt hela stammen.

Har haft betydligt färre mördarsniglar i trädgården den här sommaren än på många, många år, men juliregnet har lockat fram dem. Stora och tjocka men som tröst inte lika många som tidigare år. När jag nu går en snigelrunda klipper jag huvudet av 20-30 st/kväll. För några år sedan handlade det om ca 300 st/kväll. 

Hostorna som står krukplanterade klarar sig alltid från stora snigelangrepp men annars har de där sniglarna precis som jag favoriter i trädgården. Ett par av hostorna, Hosta 'Lakeside Looking Glass' och Hosta 'Cinnamon Stick, får snabbt blad som påminner om såll och det är där bland de ätna bladen jag på kvällsrundorna hittar de flesta sniglarna. Ingen av dessa två hostor står nära gränsen utan en bit in i trädgården. Hur i all världen hittar de där hungriga sniglarna så snabbt dit?

Hosta 'Lakeside Lollipop'

Hosta 'Paradise Beach'

När det gäller de 'markplanterade' hostorna är jag mest förtjust i dem med vita blommor. Dessa två tycker inte sniglarna lika mycket om som jag. Hosta 'Lakeside Lollipop' och Hosta 'Paradise Beach'.

Nästan alla de andra här i trädgården blir snabbt av med sina blomställningar. Jag tar fram saxen så fort de första blommorna börjat vissna.

I grönsakslandet bara växer och växer det. Grönkål, palsternackor, purjolök, rosenkål, rödbetor, sockerärtor, svartkål, tomater, vaxbönor, plockblommor och lite annat finns att skörda. Njuter av stora buketter av luktärter, ringblommor och zinnior.  

Där vitlöken växt har jag planterat ut förgrodda plantor av mangold, sallat och sockerärtor.

Redan nu har jag börjat tänka på livet efter jul, på den tidiga våren och ett par lökleveranser = snödroppsleveranser som är på väg. Visst gäller det att leva i nuet men vad vore livet utan drömmar om det som kanske kommer?

Länkar till TrädgårdsFägring och hoppas vi alla får en lång och solig sensommar.

Allt gott!

 

Ingen jätteinsatts behövdes

trots all nunneört, för vår trädgård är liten. I dag har jag rensat bort den från nästan halva trädgården. 

Den har snart blommat över men ännu inte hunnit släppa sina frön. Nunneörten är fantastisk när den kommer med alla sina färger men sprider sig för mycket i mitt tycke. Det är väl med växter som med oss människor, några av oss tar för sig och anser sig ha rätten att styra över livet även för alla andra.

Flera av sockblommorna kände nog lika stor lättnad som jag när nunneörten försvann och det helt plötsligt blev luft och plats i rabatten.

Läste på nätet för ett tag sedan, var kommer jag inte ihåg, att Trio Garden inte bara skrämmer bort rådjur utan också liljebaggar. 

När jag i början på veckan såg de där små röda skalbaggarna bland krolliljorna kände jag mig bara tvungen att göra ett försök. De liljebaggar jag hittat i trädgården sedan dess har val andra växter än just de krolliljor jag sprutat med Trico. Hoppas det fortsätter så men om inte så syns i alla fall baggarnas röda färg på långt håll.

Länkar till TrädgårdsFägring och önskar trevlig helg!

PS! Detta skrev jag i går. I dag var liljebaggarna tillbaka så inte hjälpte det med Trico inte och att temat den här veckan är månadens bild har jag helt missat. Den kommer i morgon eller på söndag.

Sniglarna, de där spanska skogssniglarna,

eller mördarsniglarna som jag gärna kallar dem, har återigen invaderat både grönsakslandet vid sommarhuset och vår lilla trädgård här hemma. Numera känns det ibland som om den där odlar och trädgårderarlusten försvinner med hålen i de nya hostabladen och de avätna grönsaksplantorna. Plantor som jag själv sått, skolat om, vårdat med både gödselvatten och värme när det varit riktigt kallt ute. Plantor som försvinner i ett nafs när de väl hamnat i grönsakslandet. Har de senaste 3-4 dagarna klippt huvudet av fler än 600 små mördarsniglar.

Såg på Trädgårdstider att JT lade ut bananskal som snigelfångare i rabatterna. 

Detta har jag tagit efter och praktiserat under några dagar. Tack vare de där 3-4 skalen som jag lade ut kunde jag idag snabbt och enkelt ta död på fler än 50 små sniglar. Nu ligger många fler bananskal ute i trädgården så kanske kan jag klippa huvudet av många hundra när jag går trädgårdsrundan i morgon. När det gäller sniglar har jag numera alltid mord i sinnet. Inte minst när jag kommer till de där två plantorna av grenastern Symphyotrichum lateriflorum ’Lady in Black’ för i dem kryllar det av småsniglar just nu. Där hjälper det inte med att klippa huvudet av dem jag ser när jag går kvällsrundan. Har nu spritt ut snigelgift och hoppas de skall välja det istället för växten det ligger under.

Men allt är inte bara elände. Magnoliorna, de tre vi har i trädgården, blommar fint och rikligt. Kallt har vi haft men ingen riktig nattfrost. 

Favoriten, även om alla tre är fina, är Magnolia 'Rose Marie' x 'Goldcup'.

Satte inga nya tulpanlökar i höstas men trots det har vi många, många, blommande tulpaner och

Rhododendron 'Teddy Bear' har börjat blomma. Är så glad att den trivs här i vår lerhaltiga jord.

Allt gott och fortsatt fin vår!

Minns ni tiden

 

innan den spanska skogssnigeln, Arion vulgaris, gjorde sitt intåg i våra trädgårdar? 

Här är det drygt 25 år sedan jag såg den första och då tyckte jag den var lite spännande för någon sådan hade jag aldrig tidigare sett, så inte trampade jag på den så hårt jag bara kunde, som jag gör idag när jag ser en och inte har någon sax eller sekatör med mig.

Sommaren 1999 då jag under 4 månader bara kunde ligga eller stå hade sniglarna fritt fram och hängde, som jag då tyckte lite hånfullt, i stora klasar på en del växter. Nästan som de kände på sig att jag inget kunde göra.

Tidigt i våras klippte jag säkert ihjäl flera tusen småsniglar här i vår lilla trädgård och det har reducerat beståndet, men trots det dyker de nu upp i hundratal, stora och glupska, så fort  det regnat eller att jag vattnat i trädgården.

- Var tusan kommer de ifrån?

Trots att augusti ända tills nu varit en torr och varm månad ser min favorithosta (en av dem) Hosta 'Cinnamon Stick' återigen ut som ett såll. 

Har just den på två ställen i trädgården men båda plantorna är ändå precis lika ätna. En av plantorna klippte jag ner helt i mitten av juli och för drygt en vecka sedan hade den stora fina hela blad 

men det har den inte längre, tyvärr.

Precis lika sållik ser också Hosta 'Candy Dish' ut.

Hosta 'Jaz' har den här sommaren varit snigel eller snäckmat trots att den på nätet kallas för en Slug Resistant Hosta.

Här är det nästan bara Hosta 'June', Hosta 'El Nino' och Hosta 'Devon Green' som klarat sig någorlunda från snigelangrepp.

Den där tiden då jag klädd i morgonrock gick med pannlampa och saxen i högsta hugg både tidigt och sent är sedan länge förbi. Kanske är det dags att ge upp, gräva upp de där hostorna jag har i trädgården, krukodla de jag inte vill vara utan och plantera annat i rabatterna. Sådant som sniglarna inte är så förtjusta i.

Men om det nu snart lyckats med att ta fram ett vaccin mot Civid 19 skulle det då inte vara möjligt att få fram något ekologiskt och riktigt verksamt bekämpningsmedel mot dessa eländiga marodörer? Ett medel som inte kräver så mycket tid och kraft från trädgårdsägaren som nematoder(tycker jag) eller som snabbt regnar bort . Ursprungligen hör de ju inte hemma här men efter alla år står det ju klart att de är här för att stanna. Alltså om inget effektivt och ekologiskt bekämpning finns måste jag förändra i trädgården, lusten finns men inte orken och dessutom vill jag ju själv bestämma vad jag skall ha för växter i trädgården. Stora grustäckta ytor med lite prydnadsgräs eller buskar här och var kan jag absolut inte tänka mig. Bortsett från grusade uteplatser och gångar tycker jag en trädgård skall en ha gröna frodiga golv som gärna får blomma ibland, men det tycker ju tyvärr sniglarna också.

Ett gör om mig program för grusfria men snigelsäkra rabatter hade jag gärna anmält mig till, i alla fall just nu.

Länkar till TrädgårdsFägring, kanske finns det någon där som kan ge mig tips.

Fortsatt fin sensommar trots allt!

I mina drömmars trädgård

finns numera mycket som ger form och struktur, sådant jag en gång när jag blev trädgårdsintresserad inte ens visste fanns. 

En drömmarnas trädgård skall man kunna 'stiga in i' och då är ju häckar av olika slag ett måste. Höga, gärna vintergröna häckar som ger bakgrund, ramar in och stänger ute grannskapet. Inte handlar det om att eliminera eventuell nyfikenhet utan enbart om att själv få en möjlighet att stiga in i den där drömda trädgården.

I mina drömmarnas trädgård har inga rosor 

vare sig svartfläcksjuka eller rosrost och 

inga klematisbladsteklar, liljebaggar eller mördarsniglar finns heller. 

Redan under februari i år hade sniglarna ätit upp många av snödropparnas kalkblad, blåsippornas kronblad och knoppar här i verklighetens trädgården.   

Inte heller finns där i drömmarnas trädgård någon eller något som gör stora hål i t.ex hostabladen 

och i den trädgårdens stenfogar växer naturligtvis bara vackra önskvärda fröplantor. Sådana som lyckats välja ut sin alldeles egna, helt perfekta plats att växa på och absolut inte en massa småplantor från fröställningar som jag av någon konstig anledning missat att klippa bort. 

Drömträdgården skiftar i utseende och innehåll beroende på vilka trädgårdar jag besökt och

den inspiration jag då fått. 

Väl hemma igen vill jag förändra, gärna minimera och ibland skapa nytt, men orken tryter ofta numera.

När, tänker jag ibland, skall jag sluta drömma och börja vara nöjd med det jag har omkring mig?  Måste det till något nytt för att den där härligt euforiska trädgårdskänslan skall infinna sig? Nej inte, det räcker just nu egentligen bara med att ta en titt på alla underbara blåsippor under häcken mot söder 

eller julrosorna som blommar för fullt, men var går den där gränsen, den mellan trädgårdsdröm och verklighet? Får man någonsin stiga in i alla sina drömmars trädgård? Nej, i alla fall inte jag, men jag njuter ändå när jag som i dag kan vara ute och trädgårdera i den trädgård jag har trots alla de där drömmarna som ändå finns och säkert alltid kommer att finnas så länge jag kan kalla trädgården vi har för min. 
För 40 år sedan, när vi byggde vårt hus, fanns inga pengar till att köpa hjälp med planering av den här platta åkermarkstomten vi har. Med den erfarenhet jag har idag skulle jag frågat banken om att få låna lite till för att kunna köpa den där hjälpen och framför allt kunskapen om hur man planerar sin trädgård. Vad som var och fortfarande är det viktigaste att tänka på när det gäller trädgårdsplanering hade vi då ingen aning om och den kunskapen då hade jag idag haft stor glädje av. Men så är det ju med all kunskap, den är alltid till glädje när man väl har den.

Mellan dröm och verklighet är veckans temat i TrädgårdsFägring och detta är mitt bidrag på temat.

Trevlig helg och ha det så gott det bara går!

Nästan alla växter vi har

och har haft här i trädgården har jag i excelfilen Mina växter.

I den har många blivit rödmarkerade under årens lopp. Rött = 'harvartii' = har varit i min trädgård = numera stendöd.

Solhattarna som t.ex Echinacea 'Fatal Attraction', har jag inte en enda kvar av och många snödroppar har bara försvunnit. 

När de under mars månad inte ens kommit upp med några gröna små strån har jag grävt på växtplatsen för att söka svar. Nästan varje gång har jag bara hittat ett skal, en urholkad lök.

Följer skadedjur med när man köper snödroppar in the green? Eller är det bara som jag numera tror?

Ibland känns det som om jag kämpar förgäves med de där växterna jag tycker mycket om och inte tror jag längre på att trägen vinner.

Om ett par månader åker jag återigen på en snödroppsresa och då har jag nog hunnit glömma allt det rödmarkerade i min excelfil.

Trägen Vinner är veckans tema i TrädgårdsFägring och det är något som ni numera vet att jag alls inte håller med om. 

Fler bidrag på temat hittar du här.

Trevlig helg och tredje advent!