En ganska så solig vinterfredag har vi haft idag ..

Snön, de där fem centimeterna, knarrade lite under våra steg på skogspromenaden även om det bara var ett par minusgrader och solen försökte och lyckades ibland tränga sig igenom diset och den ganska så grå himlen.

Vi njöt och konstaterade att det är onödigt, nästan slöseri med tid, att längta efter sol och värme. Nu är nu, varje dag är njutbar. Den lilla snönmängden som kommit lyser upp och lyfter fram allt det vintergröna både i skogen och trädgården.

Men det inte fel att ha en extra njutning på fönsterbrädan, en njutning med både doft och blomning som får oss att komma ihåg och lite drömma om den där våren som komma skall.

Trevlig helg!

Ingen riktig vinter ännu

fast lite kallare har det blivit. Rosmarinen som flyttar ut på dagarna och in på nätterna är full av knopp

och några blommor har slagit ut.

Vintergäcken ser ut som små gula kulor med lite fluffig dekor av grönt. Även om det dröjer ett tag ännu innan de ser ut som på fotot nedan, där de strålar ikapp med Galanthus plicatus, blir jag glad när jag ser dem.

Plockade årets första snödroppsbukett idag, om man nu kan kalla fem snödroppar för bukett. När de väl kom in i värmen tog det bara några minuter innan blommorna fällde ut vingarna och svävade. Ute har ännu inga snödroppar slagit ut men en hel del av dem har 'ramlat ner' och ligger startklara när värmen och solen väl dyker upp. 

Då kommer de att flyga. På fotot ser du svävande Galanthus 'Cordelia'.

Månadens bild och Blommig Fredag.

Eftersom vi inte har vare sig snö eller tjäle är det lätt att tro att våren är här fast det bara är januari. Idag har vi, min man och jag, återigen varit på landet. 

Maken har fortsatt med slyröjning och jag har börjat städa berget. Det är underbart att kunna vara ute och få både jord, mossa och gamla löv under naglarna och röda kinder av solen. Temat i Blommig Fredag den här veckan är månadens bild och min bild/bilder får bli på berget, 

det där berget på landet som jag tycker så mycket om. Rensat bort löv och ogräs men låtit det mesta av mossan, alla de vilda blåklockorna, taklöken 

och 'ogräset' från Sophie få vara kvar. Vad växten jag fått av Sophie heter vet jag inte och något ogräs är det egentligen inte men i gruset på grillplatsen finns massor av liknande plantor i mindre format som verkligen är ett jäkla ogräs.

Plantorna från Sophie får stå kvar för att fröa av sig. Kanske kan det bli en fin vårblommande och marktäckande matta där i bergsskrevan under enen och häxkvasten från Karin i Skara.

Tycker väldigt mycket om de olika mossorna som klär in berget men mest om den här nästan smaragdgröna och lite kuddformiga. Den smyger sig in så fint mellan berget och de gjutna trappstegen och mellan plattorna på uteplatsen. 

Den andra som jag heller inte vet namnet på brer ut sig lite för mycket för min smak, tar helt enkelt för mycket plats, men är lätt att ta bort vid fuktigt väder.

Idag tittade jag mig runt i vår lilla trädgård på landet. Där har vi inte särskilt många växter men ekarna, en stor vild och en inköpt hos Tommy Ahnby, har så olika storlek på bladen. Den med stora blad inköptes 2008 och jag har inget annat namn på den än Quercus tyvärr.

Skillnad på storlek, eller hur?

Trevlig helg!

Skulle bara..

Löven skulle jag krattat bort från gräs och gångar och lagt som skydd i rabatterna men innan jag fick fram krattan kom Kung Bore och vintern på besök. Oväntad, vacker och överraskande precis som den brukar.

Fortfarande har jag kvar ett par krukor ute vars innehåll helt säkert skulle uppskatta att få det lite varmare om både grenverk och rötter. Fortsätter vintern ett tag till skall jag ta in dem.

Tulpanlökarna jag tänkt plantera är ännu inte inköpta och purjolöken vi inte ätit upp står kvar i grönsakslandet. Blir det mildväder några dagar skall jag både plantera och gräva upp.

Det mesta av trädgårdspyntet har flyttats till växthuset. 

Kvar ute finns bara några terrakottakrukor och den halva kristallkronan i äppelträdet. Just kristallkronan skulle jag vilja fotografera med is och rimfrost innan vi tar in den.

De flesta terrakottakrukorna står som på kö i källaren i väntan på att diskas och trädgårdsboken jag just nu ibland 'bläddrar' i är på grund av engelskan rena sömnpillret, My Garden in Spring av E.A. Bowles. Första kapitlet i boken heter When does Spring Commence? Ja och när gör den det? Är det den 20 mars, vårdagjämningen eller den 14 februari, Valentindagen? Något riktigt svar på den frågan finns säkert inte men den 14 februari passar mig mer än bra för då är jag förhoppningsvis i England tillsammans med Lena och tittar på snödroppar. Ser fram mot att träffa på Galanthus 'E.A. Bowles' i någon trädgård och kanske finna löken till försäljning. Stor plats i bagaget tar den i alla fall inte.

Nu när hösten mer eller mindre är över och trädgårdarna både här hemma och på landet gått i vila saknar jag Blommig Fredag eller Blooming Friday. Det var mycket roligt att få ett temaord att fundera på under en vecka. Nog hade det varit väldigt trevligt, tycker jag, om Blommig Fredag fick en fortsättning.

Spara eller inte spara...

Under mellandagarna har jag gått igenom gamla sparade fotografier. Många av dem är sådana som egentligen borde rensats bort innan de ens hamnade på datorn. Bilderna i detta inlägget är från januari 2010. Tallen i krukan är död sedan länge,

men julrosen har klarat sig fint och plantan har bara blivit större och större.

När jag satt där och raderade bilderna kom jag ihåg ett kåseri som jag läste för ganska många år sedan och som jag lätt tog till mig. Den gången handlade det inte om bilder utan om alla utskick som hamnar i våra brevlådor. För att minimera både arbetet och engagemanget runt breven i postlådan hade kåsören bestämt sig för en strategi som jag då gärna ställde upp på och fortfarande följer. När dagens post är öppnad skall beslutet fattas. Då gäller det att bestämma sig för om brevet är värt att spara eller om det kan hamna direkt i papperskorgen istället för i högen med papper på skrivbordet. Hamnar det i papperskorgen är det borta för alltid och jag behöver inte lägga mer energi på det. Om det hamnar på skrivbordet måste jag när det är dags för städning återigen ta upp det, läsa igenom innehållet för minnet är kort och ännu en gång bestämma om det skall sparas eller inte.

Inte har detta något direkt med trädgård att gör, men väl med trädgårdsbilder, i alla fall hos mig. Vad skall jag med alla dessa suddiga sådana till?

Trevlig helg!

Kanske-kanske inte..

Vet ännu inte om den här växten, Sarcococca hookeriana'Purple Stem' som jag föll för på grund av den tidiga blomningen och för doftens skull, klarar en riktig västkustvinter, en vinter med regn och plusgrader varvat med många minus, barfrost och blåst.

Köpte den visserligen under vintern förra året, men den vintern var mild, inköpet gjordes i Danmark i februari och då stod den i ett stort växthus. Enligt många av de jag frågade när vi besökte Gartneriet Spiren skulle den klara sig fint här i Bohuslän men Gunnel när hon var här på besök i april trodde inte så. Nu blir det upp till bevis. Kylan har kommit, det är vitpudrat i trädgården men någon riktig snö har vi inte direkt. Inget som skyddar känsliga växter mot uttorkning och något extra skydd har den inte fått. I december fanns knopparna där men de hade knappt slagit ut och någon doft kunde jag inte känna. Här har jag planterat den mellan två smalväxande tujor, Thuja'Brobeck's tower', enbart därför att där går jag förbi nästan varje dag när jag skall slänga matavfallet i komposten och det är på ställen jag ofta passerar som jag vill känna väldoften, doften av vår, så tidigt som möjligt.

Skulle nu busken Sarcococca hookeriana 'Purple Stem' klara vintern här, växa till, komma med rotskott och blomma redan i början av året skulle det glädja mig mycket. Då skulle kejsarolvonet som just nu blommar för fullt och vinterjasminen verkligen få mer än fint sällskap.

God fortsättning på 2016!

2015 är snart slut

och det mesta av trädgården, den lilla vi har, ligger i vila även om det finns en och annan buske som börjat blomma. Den vitblommande tibasten slog ut sin första blomma i början av veckan och kejsarolvonet blommar, precis som det brukar vid den här tiden, för fullt. 

Snön som kom för några dagar sedan lade sig som små mössor på buxbomskloten och täckte även in marken. Helt plötsligt fick återigen några av perennerna bli primadonnor. De gråbruna vinterståndarna mot en vit bakgrund, ja då är det nästan lika fint som när dessa perennerer under sommaren står i full blom.

Skogsastern, den jag tidigare klippt bort för att den inte skulle fröa av sig, har i år fått stå kvar och det är jag nu glad över för vacker är den. Hoppas nu bara det inte kommer fröplantor i massor.

Det samma gäller stenkyndeln, Calamintha népeta. Innan jag av en händelse träffade Åsa, en tidigare kollega, på Kungälvs Gardencenter för ganska många år sedan visste jag inget om den här växten. Hennes plantor hade dött under vintern och då var hon bara tvungen att få tag på några nya. Att ha stenkyndeln i trädgården var för henne ett måste. Hennes entusiasm över växten fick även mig att köpa med mig en planta hem. 

Min planta, den du ser åt höger på fotografiet. Den blommar finast i augusti med små lilarosa blommor och doftar underbart. Det tycker bina, fjärilarna, humlorna och jag. Bladen kan användas som krydda i sallader, olika svamprätter och till vilt. En 'kompletteringsväxt' tycker nog många för den frösår sig rikligt om man inte klipper bort fröställningarna i tid. 

Den här hösten, den första, har vinterståndarna fått stå kvar och vackra är de mot den vita snön. Kan gärna tänka mig lite fler plantor av den men inte behöver jag en hel skog. Skall bli spännande att se när den riktiga våren är här igen hur mycket den verkligen frösår sig. Kanske har jag under alla år oroat mig helt i onödan och därför inte njutit av vinterfägringen, den där lilla som vi på västkusten kan får uppleva.

Önskar er alla ett Gott Slut och ett riktigt Gott Nytt År!

En grön vinter.

Under senhösten när de flesta perenner vissnat ner eller står bruna och färglösa i rabatterna börjar julrosornas storhetstid och den pågår långt fram i maj. Sommartid gömmer de sig bland alla andra växter och man märker dem knappt men milda vintrar, en sådan som vi i år hittills har haft, är bladen som gröna smycken i trädgården.

Här har de ännu inte börjat blomma men jag såg många stora knoppar idag. Blomningen kan gärna dröja för det kommer säkert en vinter även till oss.

Som gröna smycken är nu också blåsippornas och sockblommornas blad. 

Hepatica nobilis 'Cremar'

Epimedium x versicolor. Här är det framförallt den och Epimedium x rubrum, Epimedium x warleyense och Epimedium x cantabrigiense som har fina blad långt in på det nya året.  

Snödropparna har börjat sticka upp sina grönvita små spjut

och regnet har förvandlat den lilla snö vi hade till små glittrande droppar. 

Inte känns det som vinter inte...