Visar inlägg med etikett Rosor. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Rosor. Visa alla inlägg

söndag 19 juni 2022

Krolliljor och ett par rosor.

Redan andra halvan av juni, sommartulpanerna har tackat för sig, tappat sina kronblad och smått börjat vissna.  

Nu står istället krolliljorna, Lilium martagon, i startgroparna. Kopparna har svällt upp och visat färg. Ibland under åren som gått har jag trott att de där bleka knopparna skulle bli till vita blommor men inte. De har bara lurat mig och blivit lika ljusrosa, grisrosa, som de med mörkare knoppar. Sven Greens beskrivning låter betydligt vackrare än min: rosenröd med lila anstrykning.

Krolliljan kom till oss från Turkiet i slutet av 1500-talet. Ordet martagon  kommer från ett turkiskt ord för turban men betyder också, enligt Karin Berglund och boken Längans Blommor, gul lök.

Här i Sverige har den odlats i kloster och på slott från 1600-talet för att så småningom sprida sig till allmogen. Den gula löken har under åren används som både föda och medicin. Enligt Stephen Lacey i boken En Trädgård blir till är det den mest lättodlade av liljelökar och den trivs i både alkalisk och sur jord.

Har för många år sedan, säkert 10, sått krolliljefröer från Trädgårdsamatörernas frölista och i år kommer flera av de där sådderna med knoppar. Skall bli spännande att se hur blommorna ser ut.

Rosa chinensis 'Mutabilis' en av mina verkliga favoriter när det gäller rosor har jag försökt med ett flertal gånger men bara lyckats hålla liv i plantorna ett par år. 

Nu blommar 'Plaisantiere' en frökorsning mellan 'Trier' och 'Mutabilis'. Blommorna är mindre än på 'Mutabilis' men de vackra färgskiftningarna finns där och den klarar vintern utomhus här på Västkusten.




Varit förälskade i mandarinrosen Rosa moyesii länge, länge och när vi besökte Hannu på Kinnekulle för 7 år sedan såg jag för första gången de vackra nyponen. Även den har enkla blommor men de skall vara riktigt röda och inte rosa, tycker jag och detta mitt tredje försök är jag riktigt nöjd med.

Länkar till TrädgårdsFägring och önskar Glad Midsommar!

 

fredag 12 mars 2021

Det här är mormorsväxter för mig

eller kanske mer mammasväxter, för det var hon som berättade om mormors blomfavoriter.


Mormor tyckte, som jag redan tidigare berättat, om reseda och ringblommor. 


Om jag minns rätt blommade också aklejor i hennes rabatter och petunior i de två röd och vit målade traktordäcken längs gången mot huset. Petunia är en blomma som jag själv ännu aldrig haft här i trädgården, men man skall ju aldrig säga aldrig även om jag nu har svårt att tänka mig att den kan bli en favorit.

Har hela mitt vuxna liv varit intresserad av odlande och trädgård, men någon mormorsträdgård får jag aldrig eftersom vi, min man och jag, har söner och förmånen att vara farfar och farmor till fyra underbara barnbarn. Därför får den trädgård vi har kallas för farfar och farmorsträdgården och i den växer det inga mormorsväxter alls utan enbart farmorsväxter och trots veckans tema 'det här är mormorsväxter för mig' i TrädgårdsFägring känner jag mig inte det minsta kränkt ;-)). 


Aklejor, irisar, 


krolliljor, 


pioner, reseda, ringblommor, 


rosor och stjärnflocka hör till mina mormorsväxter. 

Men dit hör också austinrosor,


daggrosen,


Linnétagetes i krukor


och skuggbräcka.


Visserligen har trädgården inte alls lika överdådig blomning som den jag förknippar med ordet mormorsträdgård, men en farmorsträdgård måste ju vara lite mer försiktig i sin framtoning, om nu det bara går ;-))

Trevlig helg!

söndag 18 oktober 2020

Vintern närmar sig med stormsteg

vare sig man vill eller inte. 

Själv tycker jag om att nu kunna lägga det där med odling och trädgård åt sidan ett tag. Lika roligt som det är att se de första snödropparna dyka upp i rabatterna i slutet av året och sedan i februari så årets första fröer, lika skönt är det att nu slippa vattna krukor, skörda och ta vara på ätbart.

Vaxklockan häger tung och svart efter de senaste nätternas minusgrader men 

höstkrokusen dyker dagligen upp med nya blålila blommor.

Nävan'Rozanne' blommar, trots minusgraderna, fortfarande ihärdigt och det gör 

pelargonen P. australe också.

Här har grönsakslandet förberetts inför vintern. 

Allt organiskt avfall har grävts ner. Komposterna är tömda och det innehållet har gävts ner det också.

En del grönsaker står kvar, 

så som kål, 

purjolök och rödbetor, men det mesta är skördat. 

I dag grävde jag upp de sista, stora, stora  palsternackorna.

Jordgubbsplantorna 'Polka', plantor som länge stått på önskelistan och som vi fick av goda vänner i slutet av sommaren, planterades på friland idag. Och idag hamnade också vitlöksklyftorna i jorden.

Under sensommaren tog jag sticklingar av rosmarinen vi har i kruka. Såg idag att de rotat sig så därför passade jag på att gräva ner dem i grönsakslandet och täcka med ett tjockt lager löv. 


Hoppas, hoppas, nu bara att de klarar både kylan och mörkret under den där lövhögen.

Länkar till TrädgårdsFägring.

Fortsatt skön höst!

torsdag 18 juni 2020

Svor gjorde jag inte direkt


men nog muttrade jag lite fula ord för mig själv, över allt ogräs som i år dykt upp på många platser i trädgården, när jag igår gick där och klippte bort överblommat, rensade och vattnade både rabatter och krukor. Misstänker att ogräset kan komma från den pelleterade hönsgödseln, men säker jag inte och vad det är för slags ogräs vet jag heller inte, 



men det finns nästan överallt i hela trädgården så varifrån kan det annars komma?
Nog kunde det väl räckt men alla de där spanska skogssniglarna som återigen verkar tycka lika mycket om trädgårdens växter som jag gör.
Men trots ogräs och sniglar älskar jag min lilla 'plätt' här på Jorden och just nu blommar pioner 



Paeonia 'White Innocence' och jättevallmo 


för fullt. 


En del rosor har börjat slå ut. Den här heter Rosa chinensis mutabilis x trier.


Krolliljorna är nästan som allra vackrast precis när de nedersta  knopparna börjar slå ut, tycker jag 


och extra roligt är det att i år kommer några frösådder jag gjorde för många, många, år sedan att blomma. Skall bli spännande att se blomfärgen, hoppas den blir vit, lika vit som den här från Bitte.






Med knoppar kommer återigen Lilium martagon 'Arabian Night' 



och Lilium martagon 'Claude Shride'. Helt säkert på grund av att jag förra året var frikostig med den där(höns)gödseln.


Kommer med knoppar, massor av knoppar, gör också de krukplanterade luktärterna, Lathyrus odoratus 'Bijou Blue'



och Slöjsiljan, Ammi majus, som jag planterat ut många plantor av både i rabatten här hemma och bland kålplantorna på landet 



och den där stjärnflockan med grönvita blommor lyser upp det mörka hörnet utanför köksfönstret.

Tiden går så fort så ibland är det svårt att hänga med 




men solen skiner just nu för det mesta, snart kanske jag vågar bada mer än fötterna och i morgon kan vi fira midsommarafton, inte nyårsafton som jag påstod för några dagar sedan.
Länkar till TrägårdsFägring.

Glad och trevlig midsommar till er alla!

fredag 9 augusti 2019

Hur man skall åldras med sin trädgård,


får vi sällan några tips om i vare sig böcker eller trädgårdstidningar men nog borde det snart vara dags för det nu när pensionärerna bara blir fler och fler, har kvar sina intressen och lever längre. Tips och idéer jag gärna skulle läsa om.

Varning för långt inlägg!

Här försöker jag minimera genom att gräva bort växter men skulle vilja ändra så mycket mer men jag vet inte vare sig hur jag skall göra, var jag skall börja eller om jag egentligen riktigt vill. Trots att jag valt att ha färre växter och större partier av en och samma är det svårt att välja bort någon jag är förtjust i, många har ju blommor som är mer än fina. Det behövs bara lite kvällssol 


som lyser upp floxen 


eller de vita storklockorna för att beslutet om bortgrävning skall glömmas bort.
I sommar har rosorna varit, och fortfarande är fast de är nerklippta och ansade, fulla med rosrost och svartfläcksjuka. Det verkar även som om vi fått barkfläcksjuka på några av dem. Austinrosen, 'The Alexandra Rose', hade inte ett enda blad kvar på grenarna utan bara några knoppar i topparna 


och klätterrosen 'New Dawn' har blad som är nästan helt gulprickiga av rosrost så nu är det allt lätt att ställa sig frågorna: - Vill jag ha rosor? Orkar jag med rosor och all deras ohyra?
Buketterna jag kan plocka i juni och början på juli, är kanske svar nog, dessutom kom jag ju hem med ytterligare en i söndags efter växtmarknaden i Lilla Edet. En som jag ännu inte hittat någon plats för, men fin är den och minimera kan jag göra senare i höst eller till våren -;)
På landet har vi varit lite mer förståndiga och försökt tänka på att minska arbetsinsatsen.


Vi har tagit bort mycket gräs, 





grusat,stenlagt,tagit fram berget,


låtit vilda växter ta plats och de få perenner vi har växa ihop för att hindra fröogräset att gro.


Vissa växter tar för sig på andras bekostnad men det har vi låtit dem göra. Värstingen är den kaukasiska förgätmigejen, Brunnera av olika slag, vars blad är stora och har en tendens att lägga sig över både små buskar, julrosor och aklejor. Ibland när lusten och orken finns där drar jag bort massor för att ge ljus åt andra, samtidigt som det är härligt med de blå förgätmigejliknande blommorna i april-maj och slippa det där ogräset senare på säsongen. Flera av dem har också väldigt vackra blad.


Alla dessa funkior i olika storlekar och med vackra blad som vi har i trädgården älskas ibland nästan mer av sniglarna än av mig och bladen ser ut som såll, vill jag ha det så? Nej inte! Är riktigt trött på att jaga sniglar och snäckor så under början av augusti har jag grävt upp några av snigelmagneterna, krukat in dem och istället delat och planterat fler av de funkior som sniglarna inte är lika förtjusta i. 



En sådan är Hosta 'Lakeside Lollipop'. Den har rundade mörkt skogsgröna blad och vita blommor. De inkrukade funkiorna får stå i kallbänken över vintern så vilket öde de får gå tillmötes har jag ännu inte bestämt.

Än så länge kan jag göra det som är roligt och det som behövs när det gäller allt det där med trädgården men dagen jag inte längre orkar och kan närmar sig och vad gör jag då? Tar hjälp till häck och trädklippning så klart men det är allt det där 'finliret' jag gör nästan varje dag som måste minimeras. Kanske ger det sig självt när den dagen kommer, jag tar bort alla krukor, låter trädgården växa igen och tittar bara på sådant som är vackert eller så planerar jag redan nu för det som troligtvis komma skall, men hur skall jag gå tillväga?

När jag för några veckor sedan besökte min 93-åriga mamma på äldreboendet förlorade vi oss i det där med trädgård och växter genom boken Min Trädgård av Gunnar Almquist från 1958, som jag hade med mig. 

En bok hon och pappa planerade trädgården efter när de flyttat in i sitt nybyggda hus. I den fick jag förklaringen till varför pappa tyckte om ölandstok, doftschersmin och äppelträdet Filippa och varför mamma precis som jag alltid varit förtjust i aklejor. 


Mamma, hon gjorde då klart för mig att när hon sålde huset för lite mer än två år sedan lämnade hon även trädgården och saknar den direkt inte men nog hade hon både fått och haft många roliga år med grönsaksland och trädgårdsväxter.
Kanske är det så vi måste lära oss att se det där med odling och trädgård, men visst hade det underlättat med lite fixa lätt tips på vägen, tycker jag, och gärna många riktigt handfasta idéer.
Länkar till TrädgårdsFägring och till Anjas Hill för det var hon som fick in mig på dessa tankar.
Fortsatt fin sommar!