Visar inlägg med etikett Geranium. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Geranium. Visa alla inlägg

tisdag 22 juni 2021

Rosavita skyar

svävar just nu över de där gröna och gröngulvariegerade rosetterna av lewisia och skuggbräcka och kvällssolen får dem alla att skimra lite extra.

Skuggbräckan, Saxifraga umbrosa, en tålig vintergrön marktäckare både i krukor, längs gångar och rabattkanter. 


Den kryper smygande in mellan både plattor och stenar och mjukar upp hårda linjer och klarar här i zon 2 oftast hela vintern som marktäckare även i krukor som står ute i alla väder.

Den här lilla bräckan, Saxifraga cuneifolia 'Variegata', 

som jag i säkert 10 år haft som marktäckare i ett flertal krukor, planterade jag förra våren även i den här urnan. 

Under sensommaren och hösten förra året tog den fart och täckte i våras in jorden helt. Den har inte fått vinterskydd alls utan stått på samma ställe i ur och skur hela tiden.

Lewisian med de små ljusrosa blommorna, Lewisia columbiana, odlar jag bara i kruka. 

Krukor som också står ute året runt men som vintertid hamnar nära husväggen för att få skydd mot allt regnandet.

Sist men inte minst daggkåpan med sina små silverkantade blad. Fjällkåpan, Alchemilla alpina

Även den perfekt som marktäckare både i större krukor, längs gångar och i rabatter. Visst är blommorna, de små gulgröna, riktigt söta men det är framför allt bladen jag förälskat mig i. Har här på bloggen skrivit om den tidigare men den är så fin så jag gör det igen.

Nu är försommaren ett minne blott. Fröställningarna av aklejor, allium, brunnävor och julrosor är bortklippta sedan igår och jag väntar bara på lite sommarregn som skall få de där klippta plantorna att vakna till liv igen.  

Glad midsommar och fortsatt fin sommar!

tisdag 8 juni 2021

Trofasta vänner

är aklejor, allium och nävor enligt Ellen och Rolf Nordenstreng i boken Blomsterdyrkan och Trädgårdskult från 1918. 'Gammaldags blommor! Det ligger stämning i de orden, stämning från ett slocknande 1700-tal och ett gryende 1800-tal,'. En smått magisk stämning som jag tycker följt med ända in i vårt århundrade.

För några år sedan efter besök i vackra och stilrena skåneträdgårdar ville jag när jag kom hem gräva bort hela den här rabatten och gärna helst direkt göra om denna delen av trädgården. 

Så tänker jag fortfarande ibland men just nu när aklejor, allium och nävor blommar tillsammans är jag glad att jag ännu inte kommit till skott. Älskar verkligen aklejorna så någon större förändring kommer det nog aldrig att bli i den här trädgården så länge jag kan kalla den min (vår).





Tröstar mig med Margerys Fishs ord 'No garden would be complete without columbines, the old fashioned Granny's Bonnets, with neat little heads in blue, soft pink and purple.'

Fortsatt fin sommar!

måndag 22 juni 2020

Trots att det ibland känns lite tråkigt


för oss 70 plussare i dessa virustider går tiden ändå väldigt fort. 


Aklejorna har nu så gott som blommat över 


men det är inte särskilt längesedan som de bara stod där med sina vackra blad.



I morgon, om det inte regnar för mycket, skall jag klippa bort fröställningarna från både aklejor och brunnävor för båda tror sig om att med frön kunna fylla hela vår lilla trädgård med nya plantor. De numera gröna alliumbollarna som jag trodde skulle få stå kvar ytterligare någon vecka för att ge stadga i rabatten åt både lite högre nävor, liljor och slöjsilja som nu börjat blomma hamnar då också på komposten för nog känns det som om de gjort sitt för den här säsongen. Blommar och doftar just nu gör nästan alla de rosor, inte så många, som vi har i trädgården.


 De vackra bladen jag fotograferade i maj är numera ett minne blott.




Den här försommaren räckte det med att lämna trädgården ett par tre dagar för att ge sniglarna fritt spelrum och få favorithostornas blad att se ut som såll.



Länkar till TrädgårdsFägring och där hittar du många fler trädgårdsbloggar.

På söndag mellan kl 14.00-17.00 har vi öppen trädgård för medlemmar i Trädgårdsamatörerna.
Välkomna!

fredag 19 juli 2019

Geranium dalmaticum 'Album'


i alla fall köpte jag den under det namnet för 13 år sedan från Blomstergården i Uddevalla. 



Ibland har jag trott att den dött ut men konstigt nog har den dykt upp igen när våren tagit riktig fart.
Nävor med aromatiska blad, krypande växtsätt och som gärna har ljusrosa eller vita blommor har jag blivit mer och mer förtjust i. Extra plus om växten orkar ta plats, bre ut sig och bladen får vacker höstfärg.
Namnet näva är besläktat med näbb.  Geraniumarternas fågelnäbbslika frukter. T.ex skatnäbb, trannäbb eller storknäbb och nog är det lätt att förstå om man tittar närmare på fröställningarna.


Marktäckande favoriter här hos mig är Geranium x cantabrigiense 'Biokovo', Geranium x cantabrigiense 'St Ola' och Geranium dalmaticum 'Album'.
Nävan är  ’En torpblomma som när den flyttar in i slottsträdgården även visar sig vara en prinsessa.’(Margery Fish, tror jag)

Ha det gott!

torsdag 18 oktober 2018

Just nu - Varma och soliga brittsommardagar.



Vi har i år verkligen haft en fantastisk sommar, med lite regn och mycket sol, bad och uteliv. Visst hände det ofta att jag önskade det skulle kommit en skur men trots torkan har jag njutit och inte har det känts för varmt. 


Vi har också haft en helt underbar höst med soliga dagar och varma nätter. Ibland med dagstemperaturer nu i oktober på + 22°, en 'brittsommar', 'Indian Summer' jag inte riktigt kommer ihåg att jag upplevt tidigare. Lite skrämmande är det, inte bara underbart.
Det var ofta kortärmat som gällde under veckan som gått både i skogen på svamprundorna och när vi röjt i förrådet, plockade bort och undan en del av det där gamla pyntet vi, framförallt jag, ledsnat på att både förvara och visa upp i trädgården.
Nu har de där tre stora terrakottakrukorna jag är extra rädd om och de flesta av trädgårdsmöblerna hamnat i det relativt välstädade förrådet tillsammans med zinkspänner, vattenkannor och växtstöd.
För att inte avsluta sommaren alltför snabbt får ett par trädgårdsstolar stå kvar ute under vardagsrumsfönstret. Kanske fortsätter solen titta fram och då kan vi sitta där, ta en fika och läsa dagens post, om det kommer någon.
För mig känns det väldigt vemodigt att det mesta av det roliga trädgårdslivet är över för den här säsongen och att det nu bara står där i krukkön tillsammans med Agapanthus africanus under köksfönstret för att så fort som den riktiga frosten kommer få flytta in i källarens mörker.



Geranium 'Rosanne'

Visserligen är det ännu inte vinter och fortfarande blommar den blå klätterstormhatten, nävan 'Roseanne' 





och grenastern Aster lateriflorus 'Lady in Black'. Den sistnämnda har egentligen bara precis börjat slå ut så för att den riktigt skall komma till sin rätt behöver vi en mild fortsättning av oktober.
Visst vet jag att hösten inte bara är ett avslut utan också en början på nästa odlingssäsong och att det är hög tid att både plantera prydnadslökar och vitlök.
Men var skall vi nu kunna plantera dem? frågade jag mig igår när vi var på landet.


Nästan hela grönsakslandet har invaderats av ett ogräs jag kallar våtarv men min man för vassar. Den har under hösten växt till sig, blivit väldigt frodig och haft, på grund av vår försumlighet, möjlighet att fröså sig rikligt, så nästa vår och sommar är det kanske dags för oss att prova täckodling för att slippa ifrån mycket av rensningen.
Under veckan som gått har vi därför inte bara röjt hemma i förrådet utan också hunnit grovrensa i det där helt igenväxta grönsakslandet och där mellan all hög och välväxt våtarv hittat grönsaker att skörda. Sallad, svartrötter och kålrabbi dök upp allteftersom vi rensade men grönkålen och palmkålen syntes på långt håll. De reste sig högt över den gröna mattan och trots allt detta ogräs



var där vackert med ringblommor, kål 



och sparris i guldfärg.

Just nu, är ju nu, men det är inte alltid jag är där. I tankarna rensar jag ibland fortfarande för det återstår en del innan vi i höst kan plantera den där vitlöken.
Mer om temat 'Just nu' hittar du här på Trädgårdsfägring.
Trevlig helg!

måndag 8 oktober 2018

Höstfint....


Det är lätt att tro att trädgården redan nu gått i vila om man bara tar en snabb titt utanför dörren men det händer fortfarande från dag till dag något nytt och ibland oväntat så ännu sover den inte.


Visst vet jag att jag planterat höstkrokus under kopparlönnen men ändå tar de mig med överraskning varje höst när de står där raka i ryggen, nästan som på parad, i alla fall de första dagarna och visst vet jag också att jag för ett par år sedan planterade dubbel vit tidlösa på ett ställe


men hajar ändå till när den en dag bara finns där.
Den vitblommande höstkrokusen, Crocus banaticus 'Snowdrift', jag köpte förra hösten på Gerbianska Trädgårdens lökdag på Råda Säteri letade jag efter veckan som gick och i torsdags hittade jag den under en flikbladig japansk lönn. Planterad på helt fel plats, för mörkt och lite i skymundan, men förra hösten trodde jag den fick en bra placering. Nu vill jag flytta krokusen ut i ljuset, höstljuset, så den både syns bättre och får mer kraft att växa men var i den här överfulla trädgården skulle den kunna trivas?


I fredags eftermiddag regnade det men jag kunde trots det inte låta bli att gå ut med kameran och regndropparna gav en extra dimension till allt det bruna och vissna i trädgården. Det gjorde också den blåblommande klätterstormhatten, Aconitum hemsleyanum, 


vars blommor precis slagit ut, höstkrokusarna, Crocus speciosus,


som nyss börjat blomma och nävan 'Rozanne' 


som blommat oavbrutet sedan andra halvan av juli och som också har blommor också går åt blått. Alla tre har de en färg på blommorna som passar så fint ihop med höstfärgade löv och perenner. En färg som verkligen känns planerad, men vem har gjort den planeringen?

När det gäller buskar och träd vars löv får vacker höstfärg vill jag slå ett extra slag för trollhassel, Hamamelis virginiana, 


benved av olika slag , 


Syringa meyeri 'Palibin',  
skenkamelia Stewartia pseudocamellia och olvon som t.ex detta 


som jag fått som liten stickling utan namn.
Du hittar massor med fler fina hösttips om du tittar in på TrädgårdsFägring.

Njut, ha det gott och fortsatt fin och solig höst!

måndag 6 augusti 2018

Jätteeternell, Helichrysum bracteatum,


har länge blommat i grönsakslandet.


Tredje eller är det kanske den fjärde buketten som är plockad och står på köksbordet.


Det prasslar som av papper när man rör vid blommorna och fina är de. Gissar att de kommer att stå länge även i vas.
Att använda jätteeternell som snittblomma fick jag tips om på årets trädgårdsmässa, Nordiska Trädgårdar i Älvsjö.
Fortsatt fin augusti!

fredag 7 juli 2017

Nog är det tur ändå att vi tycker olika.

Under de åren jag hållit på med min trädgård har jag förstått att jag är väldigt förtjust i växter som många kallar ogräs.
Förra helgen klippte eller drog jag bort fröställningar från aklejor, allium, anagrambräcka och nävor. Fyra växter som gärna tar över hela trädgården om de får men det gäller att inte ge dem lov utan klippa bort alla fröställningar i tid. Aklejor har jag många och det gäller nävorna också men anagrambräckan har jag bara ett par plantor av. De plantorna vill jag inte vara utan på grund av blomdoften. När jag under en seneftermiddag i maj ligger på alla fyra i rabatten och rensar ogräs i närheten av anagrambräckan skickar dess blommor iväg sin väldoft och varje försommar under många år har jag undrat varifrån just den doften kommer. Numera vet jag och väljer medvetet att inte vara utan den.



Det samma gäller den vitblommande stora blåklockan 


och stjärnflockan. Två perenner som man tillsammans med myskmadra,


daggkåpa av olika slag 



och röllekakrage 


bör passa sig för enligt en artikel i SvD för några år sedan. 

Men oavsett vad 'sakkunskapen' har att säga när det gäller växter till trädgården tror jag vi trotsar den varningen och väljer växter som talar till hjärtat.
En helt arbets eller pysselfri trädgård finns inte vad man än väljer att plantera i den men nog påverkar växtvalet arbetsinsatsen som krävs för att hålla den i ordning.

Själv tycker jag det är underbart med (några få) frösådda växter så som aklejor och blåklockor som sätter sig på platser där det är omöjligt att själv plantera dem och jättedaggkåpan är helt ljuvlig både i buketter och i trädgården men blommorna behöver klippas bort innan de är helt överblommade och det samma gäller röllekakragens fröställningar.
Myskmadran vill jag absolut inte vara utan men precis som med växterna jag tidigare här i inlägget räknat upp som eventuella ogräs måste man med myskmadra vara medveten om vad det är man planterar in i sin trädgård för den tar för sig om den släpps lös. En viktig uppgift för alla plantskolor och trädgårdsskribenter.

Såg i artikeln att även hasselörten klassades som ogräs av skribenten trots att den är en underbar marktäckare med ganska, egentligen inte bara ganska utan helt, oansenliga blommor som i april och maj sprider sin lite säregna doft. En doft jag lärt mig tycka mycket om. Vill man som jag täcka in jorden eller stoppa fröogräsets invandring är hasselört en perfekt växt att ha i tomtgränsen. När den väl etablerat sig täcker den marken med en matta av djupgröna, njurformade blad och inte är det många fröer som orkar upp ur den inte. Men visst, den får hållas efter om den inte har en avgränsad yta att växa på.

När det gäller trädgård finns ingen riktig sanning, tycker jag. Inga rätt eller fel utan bara glädje, lust och lite (mycket) pyssel, men kunskap, köpt eller sådan man skaffat sig själv, gör trädgårdsskötseln betydligt lättare.


Fortsatt skön sommar!