söndag 29 mars 2020

Detaljerna som gjorde helheten


är veckans tema i TrädgårdsFägring och detta är mitt bidrag.

Att ha blicken, seendet och det där som gör att man kan se i stort, se bortom det som är trendigt när det gäller trädgård och inredning och både kan se tillbaka och in i framtiden är, tycker jag, grunden för det mesta när det gäller både hem, odlande, trädgård och själva livet. Att inte ha den där kortsiktiga blicken som enbart ser vad alla andra vill att man just nu skall se, inte minst butiker och s.k trendsättare, är få förunnat. Direkt när jag läste veckans tema kände jag för att lyfta fram några personer som jag tycker gjort stort både avtryck och intryck när det gäller detaljer och helheter under 19 och 2000-talet.

Emma Lundberg



hon hämtade inspiration från sin barndoms skånska trädgårdar och från den engelska Arts and Crafts-rörelsens trädgårdskonst. I sin trädgård förenade hon konstnärens form med trädgårdsmästarens hantverk. Carl Lundberg, hennes man, reste mycket i tjänsten som säljare av NK:s möbler så hon var (blev) den som tillsammans med barnen satte sin prägel på trädgården. Hon var en kvinna som under 1900-talets början hämtade många idéer från bl.a Ellen Key och William Morris.
Hittade denna sida på nätet och jag kan inte låta bli att visa den. http://www.tradgardsvagen.nu/2017/03/10/blommig-fredag-tradgardsminne/

Estrid Ericson, 'för henne som Svenskt Tenns grundare handlade det goda livet inte bara om lyx och exklusivitet, utan lika mycket om eftertänksamhet och utsökthet. Oförskräckt blandade hon högt med lågt och gammalt med nytt.' lånat från https://www.svenskttenn.se/sv/magasin/estrid-ericson-stilsakra-start/
Visst, Firma Svenskt Tenn står för dyr exklusivitet, men seendet och den där blicken in i framtiden finns där oavsett priserna eller är det så att den där blicken finns där på grund av just dem?
Det finns i alla fall inga likhetstecken mellan dyrbart och utsökt. Det där vackra hittar vi gratis i naturen nästan varje dag och ibland på loppis, om vi har tur.

Göteborgs  Botaniska Trädgård har under många år specialiserat sig på att odla lök- och knölväxter som samlats in från alla världsdelar. Idag finns där en mycket stor och värdefull samling som ständigt växer tack vare fröbyten och nya insamlingsresor.
Under våren kan du se delar av den här samlingen i Lökträdgården och Klippträdgården. Annars befinner sig stora delar av den bakom kulisserna.

Göteborgs Botaniska Trädgård bjuder året runt på vackra både detaljer och helheter.

Hannu Sarenström, 

en man som utan större trädgårdskunskap från början, skaffade sig den och lyckades förföra många av oss trädgårdsnördar med både mat och trädgårdsinredning. Är så glad att jag för några år sedan tillsammans med goda vänner besökte Kinnekulle och lagade mat 





och inte minst i böckerna

Sommarkalas

och Vårkänning. 




Hildasholm, är läkaren och författaren Axel Munthes bröllopsgåva till sin fru Hilda Pennington Mellor. 



Huset byggdes 1910 i Leksand och där finns fortfarande inredningen från familjens liv i huset bevarad. Alla rum i trädgården är symmetriska i sin grundform, men sinsemellan mycket olika och inom sina ramar ganska fritt planterade. 




Man hittar inga exklusiva växter utan samma anspråkslösa och vardagliga blommor som vid andra hus i trakten:  så som höstrudbeckia, luktpion, riddarsporre, fingerborgsblomma, daglilja och kirskål i massor. 



Föll extra mycket för hur trädgårdsmästarna på Hildasholm införlivat kirskålen i trädgården istället för att försöka rensa bort den.

Karin Larsson, Karins kreativa förmåga och personliga stilkänsla är också en mycket viktig del i Carl Larssons konstnärskap. 




Den djärva inredningen, de moderna textilierna, de rustika möblerna – som hon själv ofta designade. Man kan säga att hennes och Carls konstnärskap levde i stark symbios – hon skapade hemmet som han avbildade. Tillsammans skapade de motiven och stilen som har kommit att prägla bilden av Sverige under 1900-talet och som älskats och fortfarande älskas världen över.



Lisbet och Gocken Jobs var systrar och konstnärer med keramik och textil som verksamhetsområde. Deras sätt att teckna blommor är mycket likartat och det kan vara svårt att skilja deras arbeten från varandra. 

Inspirationen till systrarnas yrkesval kom bland annat från modern Elisabet Wisén-Jobs, som broderade blommor med silke och ull direkt på linne. 



Lisbet och Gocken utbildade sig till keramiker på Tekniska skolan i Stockholm och kom sedan att följas åt under hela sin konstnärliga gärning. De arbetade sida vid sida i samma ateljé som två självständiga konstnärer. Deras verk ligger ibland varandra så nära formmässigt att de kan vara svåra att skiljas åt också för ett tränat öga.

Signe Persson Melin och Ulla Molin arbetade under många år tillsammans och hade en långvarig vänskap som sträckte sig över nära fem decennier, fram tills dess att Ulla avled 1997, 87 år gammal. En vänskap man kan se spår av både i Ulla Molins bok Leva med Trädgård och Signe Persson Melins vackra krukor i keramik och återvunnen sandgjuten aluminium för Byarums Bruk. Gråsippa har blivit en riktig klassiker. 



Signe Persson Melin berättar : – Vi lärde känna varandra när Ulla bodde i Stockholm och var chefredaktör för tidskriften Hem i Sverige. Någon gång i mitten av 1950-talet skickade hon en journalist till Malmö för att intervjua mig och skriva en artikel till tidskriften. När hon läste artikeln blev hon nyfiken på mitt arbete och åkte ned för att träffa mig och få lära sig mer om min formgivning. Se bild ovan, till höger.

Ulla Molin vars trädgård i Höganäs blev byggnadsminnesförklarad 2010 (en av totalt tre privata trädgårdar i Sverige). 



"Att sudda ut gränserna mellan ute och inne, marktäckande växter, rumsskapande i trädgården, formklippta växter samt funktion och estetik var ledande i hennes filosofi"  var några av motiv för byggnadsminnesförklaringen. 






Ulla Molins trädgård har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till: att den berättar om det sena 1900-talets trädgårdar och om Ulla Molin, som en stilbildare inom svensk trädgårdskonst. Den välbevarade karaktären där den ursprungliga utformningen med en trädgård indelad i olika rum och det genomtänkta växtmaterialet har behållits och att den speglar ett intresse-och verksamhetsområde där yrkeskvinnor kom att ta en ny roll vid mitten av 1900-talet.

Tage Andersens Gunillaberg 


är som att kliva in i en ny värld. Ur den täta småländska skogen uppenbarar sig öppna fält med både får, kvigor och tjurar. Fält som ramas in av vackra, ibland flätade gärdesgårdar, ståtliga rödmålade karolinerhus 



och blomsterinstallationer i alla tänkbara färger och former. 



Överallt i den stora naturträdgården finns inkastade skulpturer och utemöbler, vissa jättelika och andra små och välsnidade. Det är just kombinationen av gammalt, nött och ibland nytt som utgör charmen med Gunillaberg, tycker jag.


En del av information har jag kopierat från nätet men personvalen är helt mina egna.


Har nu insett att jag glömt bort många av de stora, inte minst Karin Berglund, en av mina stora, stora favoriter. Här kommer så här i efterhand några bilder från böcker hon skrivit. 





Fortsatt trevlig helg!

10 kommentarer:

  1. Hei!
    Utrolig spennende å se og lese. Dere i Sverige har noen store hagepersonligheter som jeg beundrer veldig. Husker da jeg ble oppmerksom på Ulla Molin. Jeg ble så glad for å se hvor vakker en hage kan være. Hannu S har jeg faktisk hørt og sett et hageforedrag for flere år siden Rottenros.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack!
      Ja nog har vi riktigt många trädgårdspersonligheter även här, oftast både roligt och väldigt spännande.
      Ha det gott!
      Birgitta

      Radera
  2. En samling människor som verkligen gjort avtryck var och en på sitt sätt och min favorit är Tage Andersen.
    Allt gott
    /Anette

    SvaraRadera
    Svar
    1. Anette!
      Visst är det så att vi har våra favoriter, vad vore livet utan dem? -;)
      Ha det gott!
      Birgitta

      Radera
  3. Vilket otroligt bra inlägg! Jag har suttit nu en lång stund och bara läst och njutit. Klickat in mig på flera av länkarna och kommer dessutom att komma tillbaka och läsa mer. Karin Berglund har jag också flera böcker av. Tycker mycket om hennes sätt att skriva. När jag läser hennes text kan jag höra hennes röst. Men några jag inte kände till var systrarna Lisbet och Gocken Jobs. Dom måste jag studera lite mer.

    Roligt att vi valde det här temat så att du fick skriva det här inlägget :) Tack!

    Önskar dig en fin vecka!
    Anita

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Anita!
      Så roligt att du tycker inlägget är läsvärt och att du haft lust att 'klicka' dig vidare. Tycker ofta att vi i trädgårdsvärlden är ganska så kortsiktiga i vårat tänk, ser bara vad som är fint just nu och har ingen förankring vare sig bakåt eller framåt i tiden.
      Ha det gott!

      Radera
  4. Håller med Anita! Så spännande och så typiskt dig. Det var några namn jag inte kände igen. Och så blev jag påmind om Signe Persson Melin för visst var det väl hon som gjorde de fantastiska betongplattorna med den fina vågformen? Tänkte på plattorna häromdan men kom inte på namnet.

    Ha det gott! Carina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Carina!
      Det var så roligt att ha dig på besök här i trädgården i förra veckan och få prata trädgård och växter. Nu går jag här och undrar över vad du menar med typiskt mig.
      Visst var det Signe Persson Melin som gjorde de fina vågformade plattorna och hon gjorde också fågelbad i sandgjuten aluminium som passade in bland dem, om jag minns rätt.
      Ha det gott!
      Birgitta

      Radera
  5. Tak for et meget spændende indlæg, hvor du præsenterer nogle af havekunstens store personligheder.

    Hilsen Elna

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Elna!
      Både för din kommentar och att du uppskattade mitt inlägg.
      Ha det gott!
      Birgitta

      Radera