onsdag 10 oktober 2007

Blommor i ’skrikiga’ färger – då är gröna mycket finare tycker jag, i alla fall ibland.



Har många gånger funderat över varför jag lätt fattar tycke för grön-brun-vita blommor. Blommor som man måste titta noga på för att upptäcka för de står inte direkt och skriker i rabatterna.
Har en god vän som dras som en magnet till gula och orange blommor, eller det kanske är mer rätt att säga till blommor med mycket starka färger.




















Ute på trädgårds eller plantskolebesök driver vi ganska friskt med varandras egenheter. När vi tittar på flox faller hon t.ex för en starkfärgad högvuxen höstflox Phlox paniculata 'Aida' och jag, ja det blir Phlox paniculata 'Pleasent Feelings', en höstflox det också men en grön sådan.
Vad är det egentligen som påverkar vårt val av växter (färger)?
Här är en ’gröning’ jag tycker om.




Trillium cuneatum

2 kommentarer:

  1. Kan det vara att man är i olika skeden i livet? Trädgårdlivet menar jag? Allt.är storleken på trädgård?? Skrikiga växter i en mindre trädgård tar över allt...och lugna gröna i en liten trädgård... åhh vad svårt det är att uttrycka sig... hoppas du förstår vad jag är ute efter.
    Linda

    SvaraRadera
  2. Jag tycker det är befriande att vi har så olika smak! Allt blir så mycket roligare då. Själv eftersträvar jag harmoni i trädgården även om jag är förtjust i kontrasterande färger. Skrikiga färger (utom vissa rosa då) gör sig inte besvär. Däremot tycker jag dina gröna blommor är jätteläckra. Till nästa år ska jag försöka få tag på någon phlox i Feeling-serien - tycker de är så fina!

    Gräset du visar bild på nedan ser jättefint och gräsar är ju verkligen harmoniska i sina färger för det mesta.

    SvaraRadera